Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Så viktiga är växterna i dikesslänterna för att stabilisera diket

Foto: Markus Hoffmann

Så viktiga är växter för att stabilisera dikesslänter

03 april 2020

En ny metod utprovad vid Sveriges lantbruksuniversitet avslöjar vilka dikesslänter som är i riskzonen för att rasa. Och nu finns siffror som tydligt visar att växter och deras rötter har stor betydelse för att stabilisera slänterna. Det är kunskap som är viktig vid underhåll av diken.

De flesta lantbrukare vet nog ganska väl i vilka diken på gården som dikesslänterna brukar rasa. Förutom att nedrasade slänter kan hindra vattenflödet och påkalla underhåll blir vattnet mer förorenat av jord och fosfor. Vilken jordart det är, släntlutningen och hastiga vattenflödestoppar är faktorer som påverkar stabiliteten.

I en ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala beskrivs noga vad som egentligen styr släntras. Daniel Bernardo Aviles Ribera har under flera år gjort mätningar i fält och i labb och räknat på markmekaniska egenskaper som skjuvhållfasthet (jordpartiklarnas motstånd att röra sig i förhållande till varandra, red. anm.) och kohesion (kraften som gör att jordpartiklarna håller ihop, red. anm.).

Det finns cirka 90 000 km diken i odlingslandskapet och kunskap om bättre och mer kostnadseffektivt dikesunderhåll behövs och svensk sådan forskning är värdefull.

Diken i Uppland och Södermanland testades

Ett dike i Uppland och ett i Södermanland valdes ut till studien. Dikena och slänterna beskrevs som antingen stabila eller ostabila beroende på om det fanns vegetation, bar jord och synliga spår av erosion.

I dikesslänterna togs två olika jordcylindrar ut för att i labb mäta jordens eroderbarhet och skjuvhållfasthet. En kohesivestyrkemätare (Cohesive Strength Metre (CSM) på engelska) användes för att mäta jordens risk för erosion och ras. CSM har inte tidigare använts för dikesslänter, men de inledande försöken visade att metoden verkade kunna identifiera jordar med större rasrisk.

I ett fortsatt försök behandlades jord med olika slags kalk och CSM-mätningar bekräftade då att den behandlade jorden hade större motstånd mot ras. Slutsatsen blev alltså att CSM är en metod som kan användas för att kartlägga risk för släntras.

Spara vegetation i slänter vid dikesunderhåll

Ett tydligt budskap i avhandlingen är att slänter med ingen eller sparsam vegetation löper större risk att rasa än där det finns vegetation och rötter. Det fanns olika mycket rötter längs försöksdikena i tätheter från 1,8 till 17,4 kg rötter per kubikmeter jord.

Släntstabiliteten beskrevs med en säkerhetsfaktor som ökade med ökad rottäthet. I beräkningarna provades rotdjup på 10 och 60 centimeter. I verkligheten kan rötter tränga ner djupare och tillföra ännu mer kohesion till större volym jord. Säkerhetsfaktorn kunde fås att öka även med minskad släntlutning, men att fasa av slänter tar mer mark i anspråk och kan kräva tillstånd i ett dikningsföretag.

I slutet av avhandlingen föreslår Daniel Bernardo Aviles Ribera frågor att forska vidare om. En sådan är att studera och identifiera vilka växtarter som har extra god förmåga att binda jorden. Sådan kunskap skulle kunna finnas med i en manual för dikesunderhåll, skriver han.

I Greppa Näringens rådgivningsmodul om dikesunderhåll kan du få kostnadsfria råd.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Källa: Erosion and Mass Movement in Agricultural Drainage Ditcheslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Daniel Bernardo Aviles Ribera, doktorsavhandling nr 2020:19, Department of Soil and Environment, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences.

Sidan uppdaterades 2020-04-03 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp