Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Foto: Janne Andersson

Ny kvävedebatt i Danmark

Kväveutlakningen från danskt lantbruk minskar inte i den takt som var förutsättningen för beslutet om den danska livsmedelsstrategin. Nu har både jordbruks- och miljöministrarna blandat sig i och en särskild utredning har sökt orsaker till det uteblivna resultatet.

Den förra danska regeringen beslutade år 2015 om en dansk livsmedelsstrategi. Där ingick en mängd åtgärder för att öka den danska matproduktionen, inklusive att få gödsla mer med kväve. Men där ingick också flera miljöåtgärder som, om de genomfördes i tillräckligt stor omfattning, skulle mer än kompensera och ge en nettominskning av kväveutlakningen från danskt lantbruk. Så har det inte blivit. Därför tillsattes en utredning för att följa upp hur det egentligen gått och den har just (februari 2020) överlämnats till regeringen.

Delikat kvävematematik

När lagkravet på att gödsla mindre än ekonomiskt optimum togs bort, så bedömdes att kvävegödslingen skulle öka med 50 000-60 000 ton. Den ökade kväveutlakningen av ökad gödsling skulle motverkas med fyra åtgärder: 1) fler våtmarker, 2) fler minivåtmarker, 3) skogsplantering på åkermark och 4) blötläggning av organogen åkermark.

Även om lantbrukarna under det senaste året blivit mer aktiva med att söka de fyra miljöersättningarna, så har intresset hittills under perioden varit lägre än förväntat och för få av de fyra åtgärderna har gjorts. Utöver för lågt intresse har andra problem dykt upp. I vissa fall har fosfor börjat frigöras ur jorden när marken lagts under vatten. I andra fall har projekt blivit dyrare än förväntat.

Mängden som hittills gjorts av de fyra åtgärderna ovan motsvarar minskad kväveutlakning på 720 ton. Målet är att nå en minskning på 2 450 ton till utgången av år 2021, vilket alltså blir tufft. Utredningen har gjort en prognos som visar att det kan gå att nå drygt en minskning på 1 500 ton till utgången av år 2021.

Extra åtgärder i känsliga områden

Miljökompensationen av den ökade kvävegödslingen ska dock inte bara göras med de fyra åtgärderna ovan, utan med en annan del i livsmedelsstrategin. Den går ut på att utforma beting för lokala kväveutsläpp som beror av känsligheten hos de 90 olika danska kustvattnen.

Den ”målinriktade regleringen” införs gradvis med fullt genomförande till år 2020/21 och ska ge 3 800 ton i minskat kväveläckage. I den här delen av det danska paketet som är mer målstyrd än detaljstyrd, ingår att lantbrukaren själv kan välja åtgärder. Dessutom finns ekonomisk kompensation för att extra miljöåtgärder behövs på vissa gårdar, eftersom naturgivna förhållanden styr om en kust är extra känslig för kvävebelastning.

Vilka som ska beviljas pengar för åtgärder avgörs för vart och ett av de olika kustvattnen och styrs av storleken på det aktuella fältet och om retentionen (den naturliga kvävereningen av kväveläckaget) bedöms vara hög eller låg.

Läs mer: Vurdering af kvælstofindsatsen Länk till annan webbplats., Miljø- og Fødevareministeriet, februari 2020.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter