Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Miljövänligare och smidigare foderstater till växande grisar

Enklare och miljövänligare foderhantering kan bli följder av forskningsresultaten. Det menar Magdalena Åkerfeldt, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: SLU

Miljövänligare och smidigare foderstater till växande grisar

07 januari 2020

– Ett och samma foder under hela uppfödningen minskar behovet av högre andel proteinfoder under den tidiga produktionsfasen. Därmed kan även råvaror som spannmålsbiprodukter, rapsmjöl och åkerböna användas som enda proteinråvara. Det säger Magdalena Åkerfeldt, en av forskarna bakom försök vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som nyligen publicerats.

Slaktgrisar kan klara sig med både mindre protein och lägre aminosyrainnehåll än vad som tidigare antagits. Grisarna kan även kompensera för en låg tillförsel under tidig tillväxtfas senare under uppfödningen. Fasutfodring kan ersättas med samma foder under hela tillväxten och kväveförlusterna kan sänkas med 20 procent.

Forskarna har publicerat forskningsresultaten i två vetenskapliga tidskrifter. Slutsatserna är i stort:

  • Fasutfodring kan ersättas med samma foder under hela uppfödningen.
  • Det är fullt möjligt att minska den smältbara råproteinhalten i foderstaten från rekommenderade 15,5 till 14,5 g standardiserat ilealt smältbart (sis)/g sis lysin.
  • Lysinnivån i foderstaten kan sänkas från 0,86 till 0,77 g sislysin/MJ NEv (energi för växande grisar).
  • Sojamjöl kan minskas och/eller ersättas helt med spannmålsbiprodukter och lokalt odlad raps eller åkerböna om foderstaten är välbalanserad på essentiella aminosyror.
  • Vid en sänkning av proteininnehållet med 12 procent minskar kväveförlusterna från gödseln med omkring 20 procent.
  • Bättre miljö i stallarna genom att lägre proteinhalter ger lägre urinkväve i stallarna.
  • Dagens snabbväxande grisar kan utfodras dels med enhetsfoder med låga nivåer av protein och aminosyror och dels med inhemska proteinfodermedel med bibehållet produktionsresultat.

Liknande produktionsresultat som fasutfodring

I försöken ingick korsningsgrisar av Yorkshire och Hampshire. De var könsblandade i gruppboxar med sogrisar och hangrisar som vaccinerats mot ornelukt. I ett försök testades olika proteinnivåer och enhetsfoder jämfördes med fasutfodring, det vill säga antingen gavs samma foder under hela uppfödningen eller ett proteinrikare foder fram till cirka 60 kg vikt och därefter ett lägre proteinfoder fram till slakt. Se försöksupplägg här.

Oavsett protein- eller lysininnehåll så växte fasutfodrade grisarna bättre och visade bättre foderutbyte i första tillväxtfasen, men i andra fasen från cirka 60 kg kompenserade de enhetsutfodrade grisarna och det var ingen skillnad i daglig tillväxt och foderutbyte. Slaktgrisar kan ges ett och samma foder under hela uppfödningen, med lika bra slaktresultat och värde på slaktkroppen som fasutfodring, även vid låga nivåer av protein och aminosyror. Tillväxten var 1014 g/dag för fasutfodrade grisar och 1013 g/dag för enhetsutfodrade. Förekomst av svansbitning i försöket var låg (medelvärde 3,7 procent, 25 av 668 grisar) och ingen skillnad kunde uppmätas mellan försöksleden.

Närodlat foder och lägre proteinhalt kan ersätta sojamjöl

I försöken ingick 358 slaktgrisar, könsblandade som i de tidigare försöken. Foderstaterna var planerade att innehålla 0,78 g sislysin/MJ NEv och 14,5 g råprotein. I verkligheten blev de lite högre för sojamjölet och rapsmjölet och lägre för spannmålsbiprodukterna.

En kontrollgrupp med sojamjöl som proteinfoder jämfördes med antingen spannmålsbiprodukter, rapsmjöl, åkerböna eller en blandning av 50 procent spannmålsbiprodukter och 50 procent rapsmjöl, respektive 50 procent åkerböna och 50 procent rapsmjöl. Det uppkom inga skillnader på daglig tillväxt, foderutbyte, slaktkroppsvikt eller slaktegenskaper eller värdet på slaktkroppen. Svansbitning skilde inte mellan försöksleden, men var signifikant högre hos hangrisar jämfört med hongrisar.

”I praktiken innebär det att foderhanteringen förenklas. Det totala behovet av proteinfodermedel sänks och mängden kväve i gödseln minskar.”

– Vårt försök visar att dagens snabbväxande grisar kan utfodras dels med enhetsfoder med låga nivåer av protein och aminosyror och dels med inhemska proteinfodermedel med bibehållet produktionsresultat. I praktiken innebär det att foderhanteringen förenklas. Det totala behovet av proteinfodermedel sänks och mängden kväve i gödseln minskar, säger Magdalena Åkerfeldt.

Källor:

Effects of reducing dietary content of crude protein and indispensable amino acids on performance and carcass traits of single-phase and 2-phase-fed growing-finishing pigslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av M. Presto Åkerfeldt, J. E. Lindberg, L. Göransson, K. Andersson, Livestock Science 224, 2019.

Effects of locally produced protein feed ingredients in low protein diets to single-phase-fed growing- finishing pigslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Magdalena Presto Åkerfeldt & Leif Göransson, Acta Agricultarae Scandinavica, Section A – Animal Science, 2018, vol. 68.

Se även Greppa Näringens nyhet Svensk åkerböna till grisar är lika bra som sojabönalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (2017-12-08) som jämför olika sorter av åkerböna med soja.

Sidan uppdaterades 2020-01-07 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp