NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN
Dataregistrering på hacken. Foto: Seges
06 december 2019
Vad är avkastningen per hektar? Vad kostar grovfodret? Vad finns i silon? Och vad får korna i ladugården? Oftast registreras detta med antaganden eller uppskattningar. Nya verktyg kan göra skillnad.
I Danmark har Seges startat ett projekt för mer automatiska och exakta mätningar av grovfodret ute hos lantbrukare. Digitaliseringsprojektet heter Grovfoder 4.0. Projektet har flera mål, det viktigaste är att förbättra ekonomin i grovfoderproduktionen och samtidigt minska växtnäringsöverskotten i marken. Effektiviteten i grovfoderproduktionen kan ha stor betydelse för gårdarnas ekonomi, miljö och klimatavtryck.
En av de deltagande lantbrukarna i projektet berättar att han har köpt en fordonsvåg och att hans maskinstation har teknik för att mäta de enskilda åkrarnas avkastning. Han får också en överblick av kvaliteten på grovfodret. I stallet har han våg på fodervagnen och han kan följa foderåtgången i sin APP CowConnect när han sitter i traktorn. När alla delarna kan kopplas ihop kommer han att få mycket lättare att få fram lagerstatus och får ett mer exakt driftsresultat.
I Kvaegnyt nr 20 beskriver en artikel hur arbetet i Grovfoder 4.0 går vidare. Demonstrationsgårdar har under gräs- och majsskörden prövat ny utrustning och supersensorer. I varje sekund som maskinerna kör på marken mäts skörden och dess kvalitet.
– Man kan säga att vi gör hacken till ett körande laboratorium där en ny typ av NIR-sensor mäter torrsubstans, smältbarhet, råprotein och stärkelse, förklarar Peter Hvid Laursen på Seges i artikeln.
Han leder samarbetet mellan Seges, rådgivningscenter, lantbrukare och maskinstationer.
I och med att det sker en mätning per sekund går det att se hur till exempel råproteinet fördelar sig på enskilda fält. Detta kan sedan användas för att optimera grödslag och näringsutnyttjande. Problemområden på enskilda fält kommer att upptäckas snabbare och därmed kunna åtgärdas snabbt.
I Danmark liksom i Sverige finns flera sätt att mäta både produktion och konsumtion, men det är inte alltid vi kan lita på siffrorna eller att de kan plockas fram vid rätt tillfälle. Med hjälp av så kallad artificiell intelligens, kan mer data bearbetas och produktionen kan optimeras på mer säkra data.
– När vi kommer i mål med Grovfoder 4.0 – och det är jag säker på att vi gör – kommer vi att ha en grovfoderproduktion som inte finns maken till någonstans i världen, säger en förhoppningsfull Peder Hvid Laursen, till Kvaegnyt.
Enligt Rudolf Thøgersen, avdelningschef, HusdyrInnovation Seges, återstår fortfarande en del arbete för att kalibrera NiR-tekniken för danska förhållanden och löpande kontroller. Han hoppas att projektet ska kunna förbättra både ekonomi, miljö- och klimatavtryck i grovfoderproduktionen. Målet är också att 75 procent av de danska mjölkproducenterna ska veta sitt grovfoderpris.
– Vi ser ett starkt stigande intresse bland lantbrukarna för att få kontroll på avkastningen och produktionspriset på grovfoder, säger han.
Grovfoder 4.0
Syftet med projektet är att förbättra ekonomin i grovfoderproduktionen och samtidigt minska växtnäringsförlusterna. Effektiviteten i grovfoderproduktionen kan ha stor betydelse för gårdens ekonomi, miljö och klimatavtryck.
Text: Carin Clason
Läs mer:
Niels Martin vil have styr på udbytte- og lagerregistrering, artikel av Hanne Kopp Albertsen, Sønderjysk Landboforening, Seges, 2019-09-25.
Turbo på udviklingen af digital foderstyring og grovfoderproduktion, artikel i Kvægnyt nr. 20, 2019.
Sidan uppdaterades 2019-12-11 av Teresia Borgman
Relaterade nyheter
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?
Kontakt
Redaktör för nyhetsbrevet