Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Dataregistrering på hacken. Foto: Seges

Full koll på grovfodret från fält till ko

Vad är avkastningen per hektar? Vad kostar grovfodret? Vad finns i silon? Och vad får korna i ladugården? Oftast registreras detta med antaganden eller uppskattningar. Nya verktyg kan göra skillnad

I Danmark har Seges startat ett projekt för mer automatiska och exakta mätningar av grovfodret ute hos lantbrukare. Digitaliseringsprojektet heter Grovfoder 4.0. Projektet har flera mål, det viktigaste är att förbättra ekonomin i grovfoderproduktionen och samtidigt minska växtnäringsöverskotten i marken. Effektiviteten i grovfoderproduktionen kan ha stor betydelse för gårdarnas ekonomi, miljö och klimatavtryck.

Ger lantbrukaren bättre överblick

En av de deltagande lantbrukarna i projektet berättar att han har köpt en fordonsvåg och att hans maskinstation har teknik för att mäta de enskilda åkrarnas avkastning. Han får också en överblick av kvaliteten på grovfodret. I stallet har han våg på fodervagnen och han kan följa foderåtgången i sin APP CowConnect när han sitter i traktorn. När alla delarna kan kopplas ihop kommer han att få mycket lättare att få fram lagerstatus och får ett mer exakt driftsresultat.

Artificiell intelligens och foderlabb på hacken

I Kvaegnyt nr 20 beskriver en artikel hur arbetet i Grovfoder 4.0 går vidare. Demonstrationsgårdar har under gräs- och majsskörden prövat ny utrustning och supersensorer. I varje sekund som maskinerna kör på marken mäts skörden och dess kvalitet.
– Man kan säga att vi gör hacken till ett körande laboratorium där en ny typ av NIR-sensor mäter torrsubstans, smältbarhet, råprotein och stärkelse, förklarar Peter Hvid Laursen på Seges i artikeln.
Han leder samarbetet mellan Seges, rådgivningscenter, lantbrukare och maskinstationer.

I och med att det sker en mätning per sekund går det att se hur till exempel råproteinet fördelar sig på enskilda fält. Detta kan sedan användas för att optimera grödslag och näringsutnyttjande. Problemområden på enskilda fält kommer att upptäckas snabbare och därmed kunna åtgärdas snabbt.

Stora förhoppningar på bättre produktion

I Danmark liksom i Sverige finns flera sätt att mäta både produktion och konsumtion, men det är inte alltid vi kan lita på siffrorna eller att de kan plockas fram vid rätt tillfälle. Med hjälp av så kallad artificiell intelligens, kan mer data bearbetas och produktionen kan optimeras på mer säkra data.

– När vi kommer i mål med Grovfoder 4.0 – och det är jag säker på att vi gör – kommer vi att ha en grovfoderproduktion som inte finns maken till någonstans i världen, säger en förhoppningsfull Peder Hvid Laursen, till Kvaegnyt.

Intresset stiger bland lantbrukare

Enligt Rudolf Thøgersen, avdelningschef, HusdyrInnovation Seges, återstår fortfarande en del arbete för att kalibrera NiR-tekniken för danska förhållanden och löpande kontroller. Han hoppas att projektet ska kunna förbättra både ekonomi, miljö- och klimatavtryck i grovfoderproduktionen. Målet är också att 75 procent av de danska mjölkproducenterna ska veta sitt grovfoderpris.

– Vi ser ett starkt stigande intresse bland lantbrukarna för att få kontroll på avkastningen och produktionspriset på grovfoder, säger han.

Grovfoder 4.0

Syftet med projektet är att förbättra ekonomin i grovfoderproduktionen och samtidigt minska växtnäringsförlusterna. Effektiviteten i grovfoderproduktionen kan ha stor betydelse för gårdens ekonomi, miljö och klimatavtryck.

  • Ett av målen är att utveckla nya digitala verktyg för att automatisera registreringen av avkastning och kvalitet samt produktionspriser på marknivå och därigenom ge lantbrukaren en långt bättre överblick av sin produktion. Det kan gälla korrigering av gödslingsstrategier, vallarnas liggtid, med mera.
  • Användning av nya högkvalitets NIR-sensorer ses som en av nycklarna till att på sikt kunna producera trovärdiga avkastningsdata.
  • I projektet samarbetar Seges, lantbrukare, maskinstationer, Sikre Pröver och landboföreningar.
  • Projektet pågår från 2019 till 2022.

Läs mer:

Niels Martin vil have styr på udbytte- og lagerregistrering Länk till annan webbplats., artikel av Hanne Kopp Albertsen, Sønderjysk Landboforening, Seges, 2019-09-25.

Turbo på udviklingen af digital foderstyring og grovfoderproduktion Länk till annan webbplats., artikel i Kvægnyt nr. 20, 2019.

Kontakt

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Lyckad hjälpsådd i vall ger fördelar för ekonomi och miljö

    Att så in vallfrö i en befintlig vall, så kallad hjälpsådd, kan ha fördelar för både ekonomi och miljö jämfört med att totalrenovera vallen. Men det är inte helt enkelt att lyckas med hjälpsådd. I ett...

  • Vallen är värdefull för fler än idisslare

    Bioraffinering ska ge högvärdigt protein samtidigt som vi får bioenergi från våra gräsmarker med gräs, klöver och andra fleråriga baljväxter. Fler vinster är ökad kolinlagring i marken, effektivare kv...

  • Minskat matsvinn på gården kan ge stora vinster

    Både lantbrukare, miljö och klimat kan tjäna stort på en minskad mängd matsvinn och förluster på gårdsnivå. Det menar Karin Lindow på Jordbruksverket som arbetar inom ett regeringsuppdrag för minskat ...