Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

LCA-metodiken är inte anpassad för att hantera de komplexa processerna i jordbruket, enligt en ny doktorsavhandling. Foto: Janne Andersson

Ny avhandling: Så kan LCA-metodiken utvecklas

Den kvävegiva som är optimal ur miljösynpunkt kan variera mellan olika platser och är inte nödvändigtvis den samma när det gäller klimatpåverkan och övergödning. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kajsa Henryson, SLU. Foto: Eva-Lena Selfene

Det kan därför finnas en målkonflikt mellan att minska klimatpåverkan och att minska övergödningen till haven genom att justera kvävegivan. Utsläppsmodeller som inte tar hänsyn till odlingens plats riskerar också att ge missvisande resultat. Det menar Kajsa Henryson i avhandlingen Modelling site-dependent environmental impacts of nitrogen fertiliser use in life cycle assessment of crop cultivation.

Miljöpåverkan kan både öka och minska

Användningen av kvävegödsel i växtodling bidrar till klimatpåverkan och övergödning, men kan också minska miljöpåverkan genom att öka skörden, ge en effektivare resursanvändning och binda in kol i marken. Balansen mellan negativa och positiva miljöeffekter beror till viss del på odlingsplatsens egenskaper.

I avhandlingen undersöks hur verktyget livscykelanalys (LCA) kan utvecklas för att på ett bättre sätt avspegla miljöeffekterna av kvävegödsling i växtodling. Det redogörs också för fallstudier som bygger på data från långliggande fältförsök. Fallstudierna visade att både klimatpåverkan och övergödning från växtodlingen varierade stort beroende på vilken plats som odlingen skedde på.

LCA inte anpassad för det komplexa jordbruket

Enligt Kajsa Henryson är LCA-metodiken inte anpassad för att hantera de komplexa processerna i jordbruket, till exempel när det gäller platsens påverkan, där till exempel jordart och klimat påverkar mängden utsläpp.

Däremot har LCA-metodiken ett vidare perspektiv än många andra metoder, eftersom den väger ihop alla utsläpp under livscykeln för en produkt eller aktivitet och relaterar dem till olika typer av miljöpåverkan.

Behöver mer detaljerade modeller

Att tillämpa mer detaljerade modeller kan vara nödvändigt för att ge relevanta resultat när LCA ska användas för att utvärdera miljöpåverkan av produkter från jordbruket eller för att anpassa odlingsmetoderna så att miljöpåverkan minskar, enligt Kajsa Henryson.

Vilka metoder som används för beräkningar kan också spela stor roll för hur stor miljöpåverkan som man bedömer att en produkt eller aktivitet har. Sambanden mellan kvävegödsling, skörderespons och utsläpp är komplexa och därför svåra att beräkna med precision, menar hon.

I avhandlingen utvecklades även en ny metod för att bedöma marin övergödningseffekt i Sverige och en metod för att inkludera den bördighetseffekt som blir följden av att det tillförs mer organiskt material när skörden ökar.

Kajsa Henryson försvarade sin avhandling den 28 november 2019.

Livscykelanalys (LCA)

Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg som kan användas för att bedöma miljöpåverkan av en produkt eller aktivitet, till exempel växtodling.

  • I en LCA sammanställs miljöeffekterna av hela eller delar av en produkts livscykel.
  • För växtodling innefattar det ofta produktion av insatsvaror (som gödsel, bränsle och bekämpningsmedel), maskinanvändning och markutsläpp.
  • LCA-studier tar oftast inte hänsyn till att mängden markutsläpp varierar på grund av odlingsplatsens egenskaper.

Källa: Modelling site-dependent environmental impacts of nitrogen fertiliser use in life cycle assessment of crop cultivation av Kajsa Henryson, Sveriges lantbruksuniversitet, 2019.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter