Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Projekt om matlupin och åkerböna går mot sitt slut

Foto: Nordisk råvara

Projekt om matlupin och åkerböna går mot sitt slut

15 november 2019

I år avslutas projektet Megalegumes där man undersökt möjligheterna att odla och använda proteingrödorna lupin och fababönor som åker- och bondbönor som råvara till livsmedelsindustrin. Grödorna är möjliga att odla från Skåne till Umeå med god avkastning, visar resultat från projektet.

Projekt om matlupin och åkerböna går mot sitt slut

Lina Svanberg, projektledare. Foto: RISE

Lina Svanberg på RISE Jordbruk och Livsmedel har varit projektledare för Megalegumes – Svenska proteingrödor som industriråvara som pågått mellan 2017 och 2019 inom ramen för det Europeiska innovationspartnerskapet EIP-Agri och som nu håller på att avslutas.

– Vi har undersökt storskalig odling samt var i landet man kan odla de här grödorna och hur de kan användas av livsmedelsindustrin, säger Lina Svanberg.

Bakgrunden till projektet är efterfrågan på råvaror som kan bidra till en hållbar livsmedelsproduktion och som kan ersätta till exempel importerad soja.

Grödorna har odlats i demonstrationsodlingar i olika klimatzoner: Skåne, Bohuslän, Uppland och Västerbotten. Resultaten visade att grödorna fungerade bra att odla i alla klimatzonerna.

Projekt om matlupin och åkerböna går mot sitt slut

Lupinbönor. Foto: Nordisk Råvara

Lovande resultat

– Odlingsdelen ser väldigt lovande ut och det går absolut att producera de här råvarorna i Sverige idag, säger Lina Svanberg.

Förutom RISE Jordbruk och livsmedel så deltar även livsmedelsföretagen Nordisk Råvara, Veggi, So Fungy och Lantmännen Cerealia i projektet liksom Hushållningssällskapet Väst som, förutom odlingsdelen, även arbetat med hur proteingrödorna kan användas i storhushåll.

Det ser även positivt ut med tillämpningarna inom både storhushåll och i livsmedelsprodukter som pasta och snacksprodukter. Däremot finns utmaningar med infrastrukturen inom livsmedelsindustrin idag.

Projekt om matlupin och åkerböna går mot sitt slut

Bondbönor. Foto: Pixabay

Infrastrukturen är en flaskhals

– Det som är svårt idag är att vi inte har infrastrukturen för att vidareförädla råvaran till exempel till ett mjöl eller proteinkoncentrat, utan det steget måste ske utomlands. Det är en flaskhals om man skulle vilja ha en helt svensk produktionskedja och något som kan hämma utvecklingen, säger hon.

Lina Svanberg ser flera områden att arbeta vidare med utifrån resultaten i projektet.

– Dels vill vi titta vidare på hur man kan lösa frågan med infrastrukturen. Sen vill vi arbeta vidare med smakfrågan och hur man kan få bort negativ bismak från proteingrödorna.

– Dessutom finns utmaningen med skadeinsekten bönsmyg i odlingsledet som blev vanligare i och med den varma sommaren 2018.

Odlingsförsök inom Megalegumes

Odlingsförsöken i projektet Megalegumes genomfördes 2017 och 2018. De gav god avkastning för både bondböna/åkerböna och lupin.

Bondböna/Åkerböna:

  • Sorterna Alexia och Gloria odlades.
  • Bönorna kräver mellanlera till lera.
  • Bör radsås för att radhackas 1-2 gånger.
  • Skadegöraren bönsmyg är en utmaning vid ekologisk odling.
  • En tumregel är att det ska vara 6-8 år mellan baljväxtgrödor i växtföljden. Har man problem med svampsjukdomar som ärtrotröta kan man behöva öka intervallet med upp till 12 år för att få ner smittan i jorden.

Lupin:

  • Sorterna Boregine och Mirabor fungerade bäst av de sorter som testades.
  • Trivs i sandiga jordar och kräver Rhizobiumbakterier för fungerande kvävefixering. Där det inte fanns ympades det in.
  • Tidig sådd var positivt.
  • Ingen märkbar effekt av gödsling.
  • Regn i juni hade stor betydelse för bra uppkomst.
  • Att stränglägga med rapshuggare vid skörd är en möjlig teknik för jämn avmognad
  • Drabbas inte av ärtrotröta eller rotröta.

Källa: Gunnar Backman, Nordisk råvara och Emma Hjelm, Greppa Näringen samt skriften Att förebygga växtskyddsproblem - en viktig del i integrerat växtskydd (IPM), Jordbruksverket.

Sidan uppdaterades 2019-11-15 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp