Så kan jordbruket bidra till att nå klimatmålen

En omvandling av landsektorn och åtgärder inom jordbruk, skogsbruk, våtmarker och bioenergi kan bidra med 30 procent av de utsläppsminskningar som krävs för att komma under 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Det framgår av en litteraturgenomgång i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change som ger en färdplan med prioriterade åtgärder och regioner.

Växtnäringsåtgärder är ett av de områden som anses ha störst potential att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket. Även regionalt för EU finns stor potential att minska utsläppen av växthusgaser genom att minska utsläppen från både natur- och mineralgödsel.

Andra åtgärder med stor potential inom EU är att minska avgången av växthusgaser från djurs matsmältning och att minska konsumtionen av råvaror som associeras med avskogning, till exempel soja.

Åtgärderna handlar både om att minska utsläppen och öka kolupptaget från atmosfären.

Några av åtgärderna för att minska utsläppen:

• Minska utsläpp från avskogning och förstörda ekosystem, främst i tropikerna.
• Minska utsläppen från jordbruket, bland annat från djurs matsmältning och genom förbättrade metoder för att hantera näringsämnen.
• Halverat matsvinn till år 2050 genom konsumentkampanjer, bättre märkning, förbättringar inom leveranskedjan, biogasproduktion.

Några åtgärder för att öka kolupptaget från atmosfären:

• Restaurera skogar, våtmarker vid kuster och torvmark genom att investera i detta och betalning för ekosystemtjänster.
• Förbättrad skogsskötsel och integrera agroforestry/skogsjordbruk i åker- och betesmark.
• Öka kolinlagringen i jordbruket genom att kontrollera erosionen, odla växter med större rotsystem, minska jordbearbetningen, odla täckgrödor och använda biokol.

Forskarna beskriver uppgiften att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål som svårhanterlig, men samtidigt fullt möjlig. Detta om man sätter in ambitiösa åtgärder och lyckas åstadkomma stora negativa utsläpp. Några faktorer som begränsar utvecklingen för att minska utsläppen från jordbruket är oro för negativa effekter på ekonomisk avkastning, matsäkerhet och småbrukare, enligt artikeln.

Källor:

Contribution of the land sector to a 1.5 ˚C world av Stephanie Roe, Charlotte Streck, Michael Obersteiner, Stefan Frank, Bronson Griscom, Laurent Drouet, Oliver Fricko, Mykola Gusti, Nancy Harris, Tomoko Hasegawa, Zeke Hausfather, Petr Havlik, Jo House, Gert-Jan Nabuurs, Alexander Popp, Maria José Sanz Sánchez, Jonathan Sanderman, Pete Smith, Elke Stehfest och Deborah Lawrence, Nature Climate Change, vol 9, November 2019.

Contribution of the land sector to a 1.5°C world, Fodder – The newsletter of the Food Climate Research Network, 30 oktober 2019.