Tre fosforåtgärder utvärderades vid samma bäck

Att återfylla med kalk ovanför dräneringsrören, alltså kalkfilkterdike, visade sig vara supereffektivt för att minska jord- och fosforläckaget till dräneringsvattnet. Däremot störde höga vattenflöden delvis ut effekten av en fosfordamm och ett tvåstegsdike i samma område.

Avrinningsområdet är cirka 740 hektar stort och består till drygt hälften av jordbruksmark. Jorden utgörs mest av lerjordar och har ett ganska högt fosforläckage. Intresset från lantbrukarna för att delta var stort och 9 av 10 i området var med.

De tre åtgärderna som analyserades var en fosfordamm för att fånga jordpartiklar, ett två kilometer långt tvåstegsdike och ett 10 hektar stort fält med kalk som fyllnad ovan dräneringsrören.

Kalkfilterdiket supereffektivt

Den aktuella bäcken började provtas redan 1988 men i den här studien utvärderades perioden 2007 till 2018. Under den perioden minskade halten av totalfosfor i utloppet med 15 procent och det var 28 procent mindre jordpartiklar i vattnet. Dessvärre ökade halten av nitratkväve med 13 procent.

Det togs inte bara prover i utloppet utan även i anslutningen till tvåstegdiket, fosfordammen och kalkfilterdiket. Det läckte ut hela 80 procent mindre jordpartiklar och 76 procent mindre fosfor från fältet med kalkfilterdike jämfört med ett fält bredvid utan kalkåterfyllnad. Men samtidigt ökade halten nitratkväve med 45 procent.

Magdalena Bieroza är forskare på SLU och huvudförfattare och har utfört mycket av studien:
– Vi vet inte säkert varför kvävehalten ökar. Det kan bero på att kalkningen ökat infiltrationen eller mineraliseringen av kväve. Eller så kan det bero på det torra vädret de senaste åren, förklarar hon.

Oväder störde fosfornyttan

I uppsatsen beskrivs tydligt sambandet mellan hydrologin, alltså vattenflödet i bäcken, och koncentrationen av kväve och fosfor.

Under mätperioden har 22 tillfällen dokumenterats med kraftig blåst och nederbörd som gav höga vattenflöden. Dessa tillfällen kan ha varit orsaken till att varken fosfordammen eller det två kilometer långa tvåstegsdiket visade någon större effekt. Vid höga vattenflöden rivs sediment upp från botten och förs vidare nedströms som resuspension, som forskarna kallar det.

Vissa åtgärder gav inte stor effekt

Två av de kända fosforåtgärderna: fosfordamm och tvåstegsdike, visade inte stor effekt i denna sammanställning. Det betyder dock inte att de inte kan visa goda effekter under andra förhållanden eller i andra områden.

Lite mer bekymmersamt är att forskarna flaggar för att ett mer varierat väder med å ena sidan återkommande torka eller å andra sidan högre flöden kan spoliera övergödningsnyttan av gjorda åtgärder.

I området strukturkalkades tidigt cirka 30 procent av areale0n, men effekten av just det har inte uppmätts separat och beskrivs därför inte i rapporten. Men Magdalena Bieroza menar ändå att strukturkalkningen gjort nytta.

– Eftersom tvåstegsdiket och fosfordammen inte hade stor effekt är det troligt att den minskade mängden fosfor och sediment i utloppet för bäcken berodde både på strukturkalkningen och kalkfilterdiket, avslutar hon.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Hydrologic Extremes and Legacy Sources Can Override Efforts to Mitigate Nutrient and Sediment Losses at the Catchment Scale Länk till annan webbplats. av Magdalena Bieroza,* Lars Bergström, Barbro Ulén, Faruk Djodjic, Karin Tonderski, Anuschka Heeb, Jonas Svensson och Johan Malgeryd. Journal of Environmental Quality 2019.