Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Stor kvävegiva gav högre avgång av lustgas – men lägre per kilo skörd

Flera studier pekar på att det är viktigare att studera lustgasavgång per skördad mängd istället för per hektar. Foto: Mårten Svensson

Stor kvävegiva gav högre avgång av lustgas – men lägre per kilo

24 september 2019

Ju större kvävegiva, desto större blev avgången av lustgas per hektar under växtodlingssäsongen. Om man däremot såg till avgången av lustgas per kilo skördad mängd kunde denna i vissa fall bli lägre vid en högre kvävegiva. Ytterligare en lärdom av detta nya norska fältförsök är att det kan ackumuleras lustgas i jorden under snön.

På en lerjord i sydöstra Norge undersöktes hur en andra kvävegiva till vårvete vid stråskjutning påverkade avgången av lustgas. Mätningar av lustgasavgång gjordes både under växtodlingssäsongen och under följande vinter.

Gödslingsgivorna som användes var 0, 100, 140, 180 och 220 kg kväve per hektar. De fyra försöksled som gödslades fick 100 kg kväve vid sådd och det var alltså tre av de fyra som fick en andra giva med 40, 80 eller 120 kg kväve per hektar.

Mer kväve gav mer lustgas

Lustgasavgången från marken ökade när den andra kvävegivan tillfördes och mer lustgas per hektar avgick jämfört med ogödslat led eller där 100 kg kväve tillfördes som engångsgiva.

Den förhöjda lustgasavgången klingade av efter två till tre veckor efter den andra kvävegivan. Den sammanlagda lustgasavgången under den första månaden efter den andra kvävegivan varierade mellan 0,12 och 0,24 kg per hektar.

Det pågick saker under snön

Följande vinter var det ett sammanhängande snötäcke på försöksplatsen under cirka tre månader och snön var cirka 35 centimeter djup. Mätningarna visade att det bildades lustgas under snön i jordlagret 0-20 centimeter. Ju mindre syrgas det fanns i jorden, desto mer lustgas bildades.

Under de tre månaderna med snö var den sammanlagda lustgasavgången ganska stor och mellan 0,27 och 0,40 kg per hektar, men det var ingen skillnad mellan de olika gödslingsleden. Ännu mer hände under mars när snön började smälta. Under tre veckors töväder var lustgasavgången 0,31 till 0,43 kg per hektar.

Klimatpåverkan per hektar eller per kg skörd?

Med norska priser på vårvete och mineralkväve var den ekonomiskt optimala kvävegivan 190 kg per hektar. Försöksbehandlingen med 180 kg kväve per hektar gav den högsta skörden (7,4 ton per hektar) och bästa spannmålskvaliteten. Den hade också cirka hälften så stor lustgasavgång per kg skördad vara jämfört med det ogödslade ledet där skörden var cirka 2,3 ton per hektar.

Av alla försökets engångs- och delade givor var lustgasavgången per skördad vara som lägst där 100 kg tillfördes som engångsgiva vid sådd men där var samtidigt skörden och spannmålskvaliteten sämre.

De norska forskarna tycker att deras resultat stämmer med tre andra studier där forskarna tycker att det är viktigare att studera lustgasavgång per skördad mängd istället för per hektar.

Källa: Effects of nitrogen split application on seasonal N2O emissions in southeast Norwaylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Aina Russenes, Audun Korsaeth, Lars Bakken och Peter Dörsch i Nutrient Cycling in Agroecosystems, Vol 115, 28 juni, 2019.

Sidan uppdaterades 2019-09-24 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp