Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

Foto: Alex Regnér

Så kan kolinlagring i marken minska idisslarnas klimatpåverkan

03 september 2019

Utsläpp av växthusgaser från idisslare kan under vissa förhållanden helt kompenseras av kolinlagring i marken – men troligtvis gäller det endast i undantagsfall. Det är ändå viktigt att satsa på åtgärder som ökar kolinlagringen för att minska klimatpåverkan. Det är några slutsatser i den nya skriften Kor och klimat från EPOK (Centrum för ekologisk produktion och konsumtion) vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Kolinlagring i betesmark och idisslarnas klimatpåverkan är heta frågor i klimatdebatten. I skriften Kor och klimat från EPOK (Centrum för ekologisk produktion och konsumtion) vid Sveriges lantbruksuniversitet reder forskare ut dagens kunskapsläge när det gäller dessa frågor.

Förändrad markanvändning kan ge ökad kolinlagring

Huvudfrågan i rapporten är om klimatpåverkan från idisslare kan kompenseras av kolinlagring i betes- och åkermarker. Svaret på frågan blir att utsläppen av växthusgaser från djurproduktion under vissa förhållanden helt eller delvis kan kompenseras av kolinlagring i marken, men att det troligtvis bara är i enskilda undantagsfall som inlagringen helt eller till stor del kompenserar för utsläppen.

Möjligheten att kompensera utsläppen genom kolinlagring gäller särskilt marker med lågt kolinnehåll som överbetade marker eller åkermark där man odlat ettåriga grödor under lång tid.

Förändrad markanvändning som att börja odla flerårig vall efter ettåriga grödor eller att ha mer grön mark med fleråriga mellangrödor gör också att mer kol lagras in i marken. Med tiden avtar dock kolinlagringen. Kolet kan också återgå till atmosfären om markanvändningen ändras på nytt, till exempel om vall eller betesmark plöjs upp igen.

Större potential att lagra in kol i åkermark

Globalt sett finns större potential att lagra in kol i åkermark än i betesmark, enligt rapporten. Det kan handla om åtgärder som förbättrade växtföljder, mellangrödor och förbättrad stallgödselhantering. I åkermark skulle 2-7 miljarder ton koldioxid kunna lagras in per år, medan motsvarande siffror för betesmark endast uppgår till 0,35-1,4 miljarder ton koldioxid per år. De globala utsläppen från all djurhållning är 8 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år.

Även för svenska förhållanden gäller att kolinlagringen i betesmark inte kan kompensera för utsläppen från idisslare. Betesmarker beräknas lagra mellan 0,1-0,3 miljoner ton koldioxid per år, jämfört med idisslarnas utsläpp som uppgår till 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. De senaste decennierna har dock vallodlingen ökat i Sverige, vilket ökat inlagringen av kol i svensk åkermark. Inlagringen av kol i åkermark uppgår idag till totalt 2,4 miljoner ton koldioxid per år. I rapporten poängteras att osäkerheten i siffrorna är stor.

Viktigt att öka kolinlagring och behålla markkol

I rapporten tittar man också närmare på studier av enskilda produktionssystem för att se om det finns system som har en så hög kolinlagring att de blir klimatneutrala. Studier visar att kolinlagringen kan spela stor roll vid beräkning av nötköttets klimatpåverkan.

Ett budskap är vikten av att satsa på åtgärder som ökar inlagringen av kol i marken och att behålla befintligt markkol för att minska klimatpåverkan och samtidigt öka markens bördighet.

Rapportförfattaren slår fast att det inte är troligt att kolinlagring i betes- och fodermark kan kompensera för hela eller stora delar av utsläppen från produktionssystem med idisslare. Samtidigt poängteras att det finns en rad andra anledningar att satsa på betes- och grovfoderbaserade system med idisslare. Det kan handla om djurvälfärd, biologisk mångfald, estetiska värden och som ett effektivt sätt att omvandla biomassa som människor inte kan äta till livsmedel.

Del av internationellt forskningsarbete

Skriften är en del av arbetet i en internationell forskargrupp under ledning av Food Climate Research Network (FRCN) vid Oxford University. Materialet från forskargruppens arbete finns samlat här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Rapporten Kor och klimat är en svensk sammanfattning som kompletterats med delar som rör svenska förhållanden.

Åtgärder för att öka åkermarkens kolhalt

Några åtgärder som har potential att lagra in kol i åkermark.

  • Övergång från ettåriga grödor till vall
  • Skyddszoner
  • Odla energiskog
  • Odla fånggrödor
  • Låta halm ligga kvar
  • Tillföra stallgödsel
  • Tillföra rötslam

Rapportens slutsatser i korthet

Kan klimatpåverkan som orsakas av utsläpp av växthusgaser från produktionssystem med idisslande djur, till exempel kor, får och getter, kompenseras av kolinlagring i betesmarker och på åkermark där djurens foder odlas?

  • På global och svensk nivå: Ganska entydigt NEJ.
  • När det gäller enskilda produktionssystem: JA, under vissa förutsättningar och under en viss tidsperiod.

Källa: Kor och klimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Elin Röös, EPOK (Centrum för ekologisk produktion och konsumtion), Sveriges lantbruksuniversitet, 2019.

 

Sidan uppdaterades 2019-09-03 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp