Hoppfullt för Östersjön: ”Vi är på rätt spår”

Forskare ser nu tecken på att både kväve- och fosforhalterna i Östersjön minskar. Utvecklingen beskrivs som en unik framgångssaga på kongressen Baltic Sea Science Congress som arrangerades av Stockholms universitet och Östersjöcentrum i förra veckan.

Enligt Christoph Humborg, professor vid Stockholms universitet är det här någonting som inte skett någon annanstans.
– Vi kan vara stolta över det, sa Christoph Humborg under kongressen,  samtidigt som han poängterar att problemet inte är löst utan att vi behöver arbeta vidare i samma riktning.

Ett arbete som kräver tålamod

– Vetenskapligt har vi fått en förståelse, vi har levererat och vi har en politisk process som tar hand om det. Det tog hundra år att förorena det här havet och det kommer ta några decennier att rena det. Vi måste ha tålamod men vi behöver förmedla till samhället att vi är på rätt spår.

– Vi ser tecken nu på att kväve minskar i Östersjön och till och med vissa indikationer på att fosfor minskar, sa Christoph Humborg.

Men det tillkommer också andra utmaningar i framtiden. Det är i dagsläget svårt att svara på hur ekosystemen i Östersjön kommer utvecklas till följd av påverkan som klimatrelaterade förändringar som temperatur, avrinning och havsnivåhöjningar så väl som föroreningar och fiske.

Forskare frågades ut

Under kongressen arrangerades även ett event i form av en ”presskonferens” där forskare frågades ut av journalister under ledning av Nancy Baron, chef för vetenskapskommunikation på organisationen COMPASS. Organisationen hjälper forskare att kommunicera sina forskningsresultat så att de kommer till användning.

En av de utfrågade forskarna var Michelle McCrackin, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och webbmagasinet Baltic Eye. Hon studerar hur man kan minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön från bland annat jordbruket.

Kan göra stora framsteg med effektiv gödselhantering

Även hon ser att vi är på rätt spår.
– Vi måste fortsätta ha fokus på att minska utsläppen till haven, särskilt från jordbruket. Datamodeller visar att vi till exempel kan göra stora framsteg för att nå målen för HELCOM Baltic Sea Action Plan endast genom att använda gödsel mer effektivt i växtodlingen, säger hon, men tillägger samtidigt att det behövs mer kunskap om hur vi ska göra det.

Skapa dialog med industrin

Forskaren Henrik Österblom, professor vid Stockholms universitet, uppmanar forskare att skapa kontaktytor med industrin. Han har identifierat nyckelaktörer inom den globala fisk- och skaldjursindustrin, ”keystone actors”, för att se om dessa kan stimulera förändring på global nivå till en mer hållbar produktion och friska hav. Det har resulterat i Seafood Business for Ocean Stewardshop (SeaBos). Experimentet kallas Keystone-dialogue.

Michelle McCrackin tror att den här metoden skulle vara intressant även inom jordbruket.
– Jordbruket är den viktigaste aktiviteten som påverkar markanvändning, klimatförändring och övergödning och jag ser en stor möjlighet i att titta på de stora livsmedelsföretagen, säger hon.

Kongressen Baltic Sea Science Congress 2019 arrangerades i Stockholm den 19-23 augusti.

Mer information:

Öppningsseminariet med presskonferensen: Tell Me More: What does society really want to know about the changes in the Baltic and why it matters? Forskare utfrågas av journalister.

Sammanfattningar från kongressen Baltic Sea Science Congress 2019.