Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Praktiska forskningsresultat för dikornas vinterutfodring

Foto: Carin Clason

Nya forskningsresultat om dikornas vinterutfodring

23 augusti 2019

Fiberrika grovfoder med låg smältbarhet minskar dikornas foderintag och foderkostnad. Risken för överutfodring med energi och protein minskar utan att kornas produktion påverkas. Mikaela Jardstedt kan i sin doktorsavhandling vid SLU i Skara konstatera att det behövs alternativ till sent skördat vallfoder för att dikornas konsumtion och hull skall hållas nere.

Praktiska forskningsresultat för dikornas vinterutfodring

Mikaela Jardstedt, SLU. Foto: Carin Clason

De flesta dikor kalvar under våren och har ett lågt näringsbehov under större delen av stallperioden, då de inte producerar någon mjölk. För att hålla nere foderintaget är det viktigt att fodret inte har för höga näringsvärden, då det kan innebära negativa effekter för både kon och miljön.

Näringsförsörjningen varierade

Sent skördad blandvall av timotej och ängssvingel eller av rörsvingelhybrid visade sig i utfodringsförsöken ge en för näringsrik foderstat för dikorna som då ökade i både vikt och hull före kalvning. När dikorna utfodrades med rörflensensilage eller en halmfoderstat blev den låga smältbarheten av foderstaten ett hinder för att öka foderintaget och klara det ökande näringsbehovet hos den växande kalven. Korna minskade i både vikt och hull. Det blev dock ingen tydlig effekt på kornas dräktighetsresultat eller kalvens tillväxt under betesperioden.

Rörflen gav högst kväveutsöndring

För att mikroorganismerna i vommen skall kunna ta tillvara på råproteinet i fodret krävs att det finns tillräckligt med smältbara kolhydrater. Då minskar utsläppen av urinkväve. Rörflensfoderstaten visade sig ge den högsta kväveutsöndringen, beroende på en låg smältbarhet och en relativt hög råproteinhalt. Eventuellt kan råproteinhalten minskas vid en annan skördetidpunkt.

Kroppsvikt hade större inverkan än ras

Charolaiskorna hade ett högre dagligt foderintag än herefordkorna, men när foderintaget kopplades till kroppsvikt, var det ingen skillnad mellan raserna. Kroppsvikten hade alltså större inverkan än ras. Charolaiskorna hade en längre idisslingstid och en annorlunda partikelbild i träcken. Här behövs dock fler studier och mer djur för att dra några slutsatser.

Undvik överutfodring för att minska kväveförluster och foderkostnader

Kött från dikalvsproduktionen utgör en allt större del av svensk köttproduktion som idag uppgår till 40 procent. Dessutom är denna produktion mycket viktig för bevarande av naturbetesmarker och biologisk mångfald.

Mikaela Jardstedt säger vid sin disputation att ökad eller bibehållen dikalvsproduktion kräver god ekonomi och att överutfodring ger kalvningsproblem, kväveförluster och ökade foderkostnader.

Fiberrika fodermedel, som till exempel rörflen, begränsar foderintaget och minskar på så sätt foderkostnaden. Vallfoder måste skördas i blomning eller ännu senare för att inte leda till överutfodring vid fri tilldelning.

Ett sista praktiskt tips och tumregel på gårdsnivå är att kornas dagliga intag av NDF (Neutral Detergent Fibre) bör motsvara cirka 1 procent av kroppsvikten. Har du foderanalys och vikt på korna kan du förutsäga kornas foderåtgång.

Utfodringsförsöken

Det gjordes tre utfodringsförsök vid anläggningen SLU Götala nöt- och lammköttsforskning i Skara: 

  • Tre sent skördade grovfoder: 1) ensilage av timotej, 2) rörflen och 3) helsäd av havre studerades med fokus på foderintag, fodrets smältbarhet, idisslingstid, partikelstorlek i träck och kväveutnyttjande hos dräktiga dikor av raserna hereford och charolais.
  • Fyra grovfoderstater baserade på 1) ensilage av timotej och ängssvingel, 2) ensilage av rörsvingelhybriden Hykor+urea, 3) ensilage av rörflen eller 4) kornhalm kompletterad med urea eller rapsmjöl till dikor av raserna hereford och charolais under de sista 16 veckorna före kalvning. Här studerades dagligt foderintag, vikt-och hullförändringar samt fodrens effekt på kväveutnyttjande. Blodprover togs för att undersöka insulin, blodurea, mm.
  • I det tredje försöket registrerades fodrens effekt på kalvens födelsevikt, tillväxt och avvänjningstidpunkt.

Källa: 

Roughage feeding of suckler cows during winter. Intake,utilization and energy status in pregnant cowslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, doktorsavhandling av Mikaela Jardstedt, SLU, 2019.

Läs även nyheten Rörflen - ett intressant foder till dikorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Carin Clason, publicerad av Greppa Näringens nyhetstjänst den 12 december 2014.

Sidan uppdaterades 2019-08-23 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp