Så kan livsmedel produceras mer hållbart

Det behövs mer kunskap om klimatanpassning av jordbruket. Det är en av slutsatserna i en ny studie av forskare vid Linköpings universitet som undersökt möjligheterna att öka hållbarheten inom svensk livsmedelsproduktion.

Forskarna har gått igenom studier om hållbar matproduktion i Sverige och försöka hitta åtgärder som kan öka hållbarheten i matproduktionskedjan. Man undersökte fem olika dimensioner: 1) klimatförändringar, 2) miljö, 3) djurvälfärd, 4) spridning av smittsamma djursjukdomar och 5) ekonomi. För att få en helhetsbild tog forskarna endast med studier om åtgärder som föreslagits i tidigare studier och som togs upp i relation till minst en annan dimension.

Få studier undersöker flera perspektiv

En av slutsatserna i studierna är att det finns få studier som tittar på fler än en aspekt på samma gång och få studier tog upp fler än tre aspekter samtidigt. Det finns därför en risk att de föreslagna åtgärderna bara blir hållbara ur ett perspektiv, menar forskarna. En annan kunskapslucka är att få studier undersöker djurvälfärd och sjukdomsspridning bland djur, varken enskilt eller kopplat till de andra faktorerna. Ett tredje område som identifierades är att det behövs forskning om klimatanpassning av matproduktionen, särskilt i relation till de andra områdena.

När det gällde ekonomi såg forskarna att åtgärder som ökad energieffektivitet och minskat svinn bedömdes ha positiva effekter både när det gäller aspekterna ekonomi, klimatförändringar och miljö. Totalt inkluderades 118 artiklar i studien, varav 51 tog upp mer än en av de fem dimensionerna.

I litteraturen identifierades fem fokusområden: 1) transporter och lokalisering, 2) resursanvändning inom primärproduktionen, 3) produktionsskala, 4) avfallshantering och 5) marknadsföring, märkning och konsumtion av hållbar mat.

21 åtgärder identifierades

Totalt sett identifierades 21 åtgärder som kan vara användbara för att hantera flera aspekter samtidigt. Många handlade om jordbruksproduktion. Några synergier som forskarna kunde se i studierna var att:

• ökad produktionseffektivitet och förbättrad hantering av näring både kan motverka klimatförändringarna och minska miljöpåverkan.
• återvinning av näringsämnen från avfall både kan minska utsläpp av växthusgaser och övergödning.
• märkning av hållbar mat, ökad energieffektivitet och minskat matsvinn har positiva effekter när det gäller aspekterna klimatförändringar, miljö och ekonomi.

Förbättrad djurhälsa och minskat matsvinn ansågs vara viktiga åtgärder

Litteraturstudien kombinerades med intervjuer med olika intressenter för att få deras perspektiv och stämma av relevansen i resultaten från litteraturstudien. Här fanns olika meningar om vilka åtgärder som är viktigast för en hållbar matproduktionskedja i Sverige. Intervjupersonernas förstahandsval reflekterade ofta deras eget expertisområde. Viktigast ansågs förbättrad djurvälfärd och -hälsa, minskat matsvinn i matproduktionskedjan och småskaligt diversifierat lantbruk vara, följt av biogasproduktion, ökad produktionseffektivitet och ökad konsumtion av lokalproducerad mat.

Källor:

Hur kan maten vi äter produceras mer hållbart? av Karin Söderlund Leifler, nyhet från Linköpings universitet, 11 juni 2019.

Synergies and Trade-Offs for Sustainable Food Production in Sweden: An Integrated Approach av Malin Tälle, Lotten Wiréhn, Daniel Ellström, Mattias Hjerpe, Maria Huge-Brodin, Per Jensen, Tom Lindström, Tina-Simone Neset, Uno Wennergren och Geneviève Metson, artikel i Sustainability, publicerad 2019-01-23.