Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

95 procent lägre ammoniakavgång med injektering

Foto: Mårten Svensson

95 procent lägre ammoniakavgång med injektering

25 juni 2019

Ännu en studie bekräftar att injektering av flytgödsel minskar ammoniakavgång betydligt jämfört med bredspridning. Men gödselns egenskaper har också stor betydelse, visar en ny fransk studie.

I Bretagne i Frankrike finns en koncentration av grisgårdar och följaktligen mycket gödsel. Därför har många studier gjorts om hur både kväveutlakning och ammoniakavgång kan minska. Enligt EU:s nya luftvårdspolicy och det så kallade takdirektivet ska Frankrike minska ammoniakavgången med 13 procent mellan 2005 och 2030. Samtidigt har avgången av ammoniak ökat i Frankrike, bland annat på grund av ökad användning av urea som mineralkvävegödsel. Franska forskare har gjort en ny studie över skillnaden i avgång av ammoniak mellan bredspridning och injektering av flytgödsel.

Två gödselslag och två tekniker

På en gård med 200 suggor gjordes ett spridningsförsök med gödsel från slaktgrisar och gödsel från dräktiga eller digivande suggor. I försöket spreds 45 kubikmeter flytgödsel per hektar på vetestubb som bredspridning och med injektering. Injektering gjordes med en skivbill med 640 mm diameter som öppnade en skåra i marken där gödseln leddes ner. Maskinen hade sju skivbillar med 70 centimeters avstånd. Efter att gödseln spridits mättes ammoniakavgång under tre dygn på sex stycken rutor om vardera 1 kvadratmeter med hjälp av den beprövade vindtunneltekniken. Lufthastigheten i tunneln sattes till 1 meter per sekund.

Stor skillnad som väntat

Oavsett spridningsteknik var ammoniakavgången högst de sex första timmarna efter spridning för att därefter avta och vara försumbar efter 73 timmar. Med bredspridning av flytgödseln från slaktgrisar förlorades 75 procent av det tillgängliga kvävet. Med injektering förlorades 2 procent, vilket betyder 95 procent lägre ammoniakavgång. För gödseln från suggorna var de båda motsvarande siffrorna 16 och 6 procent. Injekteringen minskade alltså ammoniakavgången med 65 procent.

Ammoniakavgången i absoluta tal var högre från slaktgrisarnas gödsel än från suggornas för att deras gödsel var kväverikare (13,5 gram per kvadratmeter jämfört med 7,6 gram per kvadratmeter). En viktig förklaring till skillnaden i ammoniakavgång mellan gödselslagen är också att halten torrsubstans var högre i slaktgrisarnas gödsel (3,1 procent torrsubstans). Det betyder att suggornas gödsel (1,2 procent torrsubstans) var lite rinnigare och rann lättare ner i jorden och fick den jordkontakt som gör att ammoniakavgången minskar.

Injekteringen var alltså framgångsrik i att minska ammoniakavgången men sättet spridningen gjordes på var inte perfekt, då stående pölar av gödsel observerades på vissa platser efter vissa skivbillar.

Källa: Ammonia volatilization from different pig slurries applied on wheat stubble using different land spreading techniques under French conditionslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Laurence Loyon och Fabrice Guiziou, Agriculture, Ecosystems & Environment, Vol 280, 1 augusti 2019.

Sidan uppdaterades 2019-06-25 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp