Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Information om odlingsplatsen avgörande för att bedöma klimat- och miljöpåverkan

Det behövs platsspecifik odlingsinformation för att göra bra bedömningar av miljöpåverkan av livsmedelsproduktion, enligt en ny studie. Foto: Alex Regnér

Information om odlingsplatsen avgörande för att bedöma klimat- och miljöpåverkan

14 juni 2019

Var i Sverige en gröda odlas spelar större roll för både klimatpåverkan och övergödning än kvävegödslingen. Det är en av slutsatserna i ett nytt forskningssamarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

En grupp forskare från SLU och KTH har undersökt de sammanlagda utsläppen av klimatgaser och påverkan på övergödning av växtodling på olika platser i landet och med olika kvävenivåer. Syftet var att analysera och förstå platsens och gödslingens betydelse för miljö- och klimatpåverkan.

Använde långliggande försök

Som underlag användes de nio långliggande växtodlingsförsöken. De har pågått sedan 1950- och 1960-talen och finns i huvudsak i slättbygden i Mälardalen, Skaraborg, Östergötland, Halland och Skåne.

I studien valdes försök ut med bara mineralgödsel och där skörderester lämnades i fält. Tre kvävegivor valdes ut: låg, medel och hög. Livscykelanalysmetoden (LCA) valdes och systemgränsen var ”cradle to farm”. I LCA används en så kallad funktionell enhet för att kunna jämföra olika odlingssystem eller produktionsmetoder och i denna studie valdes en ”spannmålsenhet”

Avgången av klimatgaser varierade

Avgången av klimatgaser varierade stort mellan 200 och 1 040 gram koldioxidekvivalenter per spannmålsenhet för de nio platserna och tre gödslingsnivåerna. Då är inte klimatpåverkan av eventuell förändring av markens kolhalt medräknad. Om den räknas med skulle det bli 260 till 1 280 gram istället.

Variationen på cirka 500 procent skapades inte till största delen av den varierade kvävegödslingen utan berodde istället mest på odlingsplatsen. Den genomsnittliga påverkan på utsläppet av klimatgaser var 380, 400 och 480 gram koldioxidekvivalenter per spannmålsenhet för de tre kvävegödslingsnivåerna. Skillnaden i klimatpåverkan av de tre kvävenivåerna var inte säkerställd men skillnaden mellan odlingsplatserna var däremot mycket tydlig.

Övergödningen varierade också

Påverkan på övergödning av vattenmiljön varierade också stort och var mellan 2,0 och 9,9 gram kväveekvivalenter per spannmålsenhet. Den varierade alltså också en faktor 5. På samma sätt som för klimatpåverkan betydde gödslingen mindre än odlingsplatsen. Mediumkvävegivan gav lägst övergödning på odlingsplatserna i Mälardalen, Skaraborg och Östergötland och på en av de sydliga platserna, medan den låga kvävenivån gav lägst övergödning på resten av försöksplatserna.

Nödvändigt med information om odlingsplatsen

Forskarna försöker analysera flera olika samband. En intressant sak är de odlingsplatser som hade den lägsta klimatpåverkan vid mediumkvävenivån (istället för lägst klimatpåverkan vid den lägsta kvävenivån), hade en stor skillnad i skörd mellan låg- och mediumkvävegivan. Skörderesponsen var alltså tillräckligt stor för att kompensera för det högre utsläppet per hektar av mediumkvävegivan.

Forskarna tycker också att deras studie bekräftar bilden av att det är lustgasavgången från odlingen som förklarar skillnaden i klimatgasavgång, även om det skiljde mellan försöksbehandlingarna. Och variationen i lustgasavgång mellan odlingsplatserna var upp till 900 procent, medan variationen på grund av kvävegivor var upp till 90 procent.

Studien visar att platsspecifik odlingsinformation är nödvändig för att göra bra bedömningar av miljöpåverkan av livsmedelsproduktion.

Källa: Environmental performance of crop cultivation at different sites and nitrogen rates in Swedenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Kajsa Henryson, Per-Anders Hansson, Thomas Kätterer, Pernilla Tidåker, Pernilla och Cecilia Sundberg I Nutrient Cycling in Agroecosystems, Volume 114 (2) – May 8, 2019.

Sidan uppdaterades 2019-06-14 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp