Så kan det nordiska jordbruket klimatanpassas

Det behövs mer stöd till forskning om hur klimatförändringarnas effekter kan mildras, till exempel om odling av täckgrödor, perenna grödor och annan koldioxidsänkande odling. Det är ett av råden om hur jordbruket i Norden behöver klimatanpassas i en ny rapport av NordGen (Nordiskt Genresurscenter).

I rapporten konstateras att klimatförändringarna redan orsakat utmaningar för det nordiska lantbruket och att svårigheterna väntas öka i framtiden. De två senaste årens somrar, med problem till följd av både för mycket regn och torka, tas som exempel på de svårigheter som lantbruket kan förvänta sig att möta framöver.

I rapporten uppmanas till snabbt agerande för att anpassa jordbruket i Norden till framtida förhållanden, bland annat med tanke på att det kan ta upp till 15 år att förädla fram nya sorters grödor. Dagens växtförädling för Norden fokuserar generellt sett inte på klimatanpassning och egenskaper som tolerans mot torka, värme och översvämning.

Grödor som kan mildra effekterna

I rapporten ges nio rekommendationer för att ”framtidssäkra” jordbruket till ett förändrat klimat. Bakom råden står forskare och privata företag som är verksamma inom nordisk växtförädling. Ett av råden handlar om att stödja forskning om hur klimatförändringarnas effekter kan mildras. Det behövs till exempel mer kunskap om täckgrödor och hur de kan användas för att begränsa erosion, förbättra jordhälsan, minska effekten av både stora nederbördsmängder och torka samt öka kolinbildningen, menar författarna.

Perenna grödor är ett annat område där kunskaperna behöver öka, enligt rapporten. Några exempel på perenna grödor som nämns är Miscanthus (ibland kallat elefantgräs), Salix, Phalaris (t ex rörflen och kanariegräs) samt perennt vete. Koldioxidupptag i växter är ett annat område där så kallade C4-växter som är anpassade till varma och torra klimat, som majs och durra (Sweet sorghum), omnämns.

Testa nya sorter och blandningar

Rapportförfattarna uppmanar till att, vid sidan av traditionella grödor, även utforska andra alternativ som kan vara viktiga med tanke på klimatanpassning. Det kan till exempel vara blandningar av olika grödor och sorter, proteingrödor (som olika baljväxter och quinoa), gräs och baljväxter som kan användas både som foder, täckgröda eller kolsänka och att testa sorter från regioner söder om Norden.

NordGen är de nordiska ländernas genbank och kompetenscenter för genetiska resurser. Rapporten är resultatet av en workshop som arrangerades av NordGen och NordForsk i Oslo i januari 2019. NordGen och NordForsk är institutioner som arbetar under Nordiska Ministerrådet.

Källa: Nordic Agriculture and Climate Change - Mitigation and Adaptation: Recommendations from leading researchers and private companies within the Nordic plant breeding av Nordiska ministerrådet och NordGen, 2019.