Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Så kan det nordiska jordbruket klimatanpassas

Foto: Alex Regnér

Så kan det nordiska jordbruket klimatanpassas

21 maj 2019

Det behövs mer stöd till forskning om hur klimatförändringarnas effekter kan mildras, till exempel om odling av täckgrödor, perenna grödor och annan koldioxidsänkande odling. Det är ett av råden om hur jordbruket i Norden behöver klimatanpassas i en ny rapport av NordGen (Nordiskt Genresurscenter).

I rapporten konstateras att klimatförändringarna redan orsakat utmaningar för det nordiska lantbruket och att svårigheterna väntas öka i framtiden. De två senaste årens somrar, med problem till följd av både för mycket regn och torka, tas som exempel på de svårigheter som lantbruket kan förvänta sig att möta framöver.

I rapporten uppmanas till snabbt agerande för att anpassa jordbruket i Norden till framtida förhållanden, bland annat med tanke på att det kan ta upp till 15 år att förädla fram nya sorters grödor. Dagens växtförädling för Norden fokuserar generellt sett inte på klimatanpassning och egenskaper som tolerans mot torka, värme och översvämning.

Grödor som kan mildra effekterna

I rapporten ges nio rekommendationer för att ”framtidssäkra” jordbruket till ett förändrat klimat. Bakom råden står forskare och privata företag som är verksamma inom nordisk växtförädling. Ett av råden handlar om att stödja forskning om hur klimatförändringarnas effekter kan mildras. Det behövs till exempel mer kunskap om täckgrödor och hur de kan användas för att begränsa erosion, förbättra jordhälsan, minska effekten av både stora nederbördsmängder och torka samt öka kolinbildningen, menar författarna.

Perenna grödor är ett annat område där kunskaperna behöver öka, enligt rapporten. Några exempel på perenna grödor som nämns är Miscanthus (ibland kallat elefantgräs), Salix, Phalaris (t ex rörflen och kanariegräs) samt perennt vete. Koldioxidupptag i växter är ett annat område där så kallade C4-växter som är anpassade till varma och torra klimat, som majs och durra (Sweet sorghum), omnämns.

Testa nya sorter och blandningar

Rapportförfattarna uppmanar till att, vid sidan av traditionella grödor, även utforska andra alternativ som kan vara viktiga med tanke på klimatanpassning. Det kan till exempel vara blandningar av olika grödor och sorter, proteingrödor (som olika baljväxter och quinoa), gräs och baljväxter som kan användas både som foder, täckgröda eller kolsänka och att testa sorter från regioner söder om Norden.

NordGen är de nordiska ländernas genbank och kompetenscenter för genetiska resurser. Rapporten är resultatet av en workshop som arrangerades av NordGen och NordForsk i Oslo i januari 2019. NordGen och NordForsk är institutioner som arbetar under Nordiska Ministerrådet.

9 råd för att framtidssäkra jordbruket

Rekommendationerna i NordGens rapport om hur jordbruket i Norden kan möta klimatförändringarna.

  • 1. Etablera ett nordiskt kunskapscenter för att främja forskning och växtförädling med slutmålet att utveckla nya växtsorter som kan bidra till att säkra framtidens matproduktion i Norden.
  • 2. Främja insatser som kartlägger egenskaper hos genetiska resurser som är viktiga för jordbruket, gärna i nordiska samarbetsprojekt.
  • 3. Garantera att genetiska resurser bevaras på ett säkert och långsiktigt sätt.
  • 4. Fortsätta utveckla det nordiska samarbetsprojektet mellan offentlig och privat sektor inom växtförädling.
  • 5. Säkerställa att Norden har ett etablerat nätverk för fältförsök.
  • 6. Stödja forskning inom områden som är viktiga för klimatanpassning av vår matproduktion, som torka, översvämning, vinterhärdighet, nya skadegörare och sjukdomar samt växtfysiologi. Av särskilt intresse är forskning som kan snabba på växtförädlingsprocessen så att jordbruket snabbare kan anpassas till klimatförändringarna.
  • 7. Stödja forskning inom områden som mildrar klimatförändringarnas effekter, som forskning om odling av täckgrödor eller perenna grödor, rotsystem, plöjningsfri odling och kolinlagring.
  • 8. Uppmuntra forskning kring både dagens huvudgrödor i Norden och nya, potentiella grödor. Grödor eller odlingssystem som nämns är blandningar av arter och/eller sorter, proteingrödor, samodling, täckgrödor, grödor för ekologiskt lantbruk, spannmål, potatis, höstgrödor, foder och frukter.
  • 9. Forma en gemensam nordisk utbildning för växtförädling och närliggande ämnen.

Sidan uppdaterades 2019-05-21 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp