Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Nya Zeeland vill minska kväveläckage med avelsarbete

Nyzeeländska kor på bete. (Bild från 2001 då kuperade svansar ännu var tillåtna.) Foto: Carin Clason

Nya Zeeland vill minska kväveläckage med avelsarbete

30 april 2019

Ett minskat utsläpp av 42 miljoner kilo urinkväve per år förväntas Nya Zeelands 6,5 miljoner mjölkkor uppnå. Detta efter en generations urval av tjurar med avelsvärden för lågt mjölkureavärde. Varje ko förväntas minska sitt urinkväve med 6,6 kilo.

Kornas urinkväve kan mätas genom att mäta mjölkurea i mjölken. En större andel kväve utsöndras via urinen när korna överutfodras med kväve/protein eller när omvandlingen av råprotein i fodret till verkligt protein för mjölkproduktion och tillväxt inte fungerar optimalt. På Nya Zeeland har forskare upptäckt att mjölkureavärdet har en genetisk variation och att det kan användas i avelsarbetet.

På Nya Zeeland är de betande mjölkkornas kväveutsläpp ett allt mer aktuellt problem. Den största källan till kväve som läcker till jorden är urinkvävet från mjölkkorna. Urinkvävet omvandlas dessutom, till stor del, snabbt till ammoniak och lustgas. Idisslare har ett lågt kväveutnyttjande och vid överutfodring av protein blir det ännu lägre. Vid betesbaserad mjölkproduktion är det svårt att styra proteinhalten i gräset och urinkvävet är svårt att mäta. Mätning av mjölkurea är däremot relativt lätt att mäta och är linjärt relaterat till utsläpp av urinkväve.

I den nyzeeländska studien samlades över 130 000 prover in för mjölkurea tillsammans med mjölkavkastning, fett, protein, laktos och cellhalt. Raserna var Holstein, Jersey och korsningar mellan de föregående. Medel för mjölkureavärden var 14,0. Uppdelat på raser var medel 14,4, 13,2 och 13,9 mg/dl för Holstein, Jersey respektive korsningarna.

Mjölkurea var positivt korrelerat med avkastning

Mjölkureavärdet var positivt korrelerat med mjölkavkastning och proteinmängd, men negativt korrelerat med procent av rent protein (= mjölkurea*6,38/1000, utesluter kvävedelen av mjölkurean) samt fett- och laktosprocent. Värdet var positivt korrelerat till fettmängd for Holstein, negativt för Jersey och nära noll för korsningskorna. Fruktsamhet, cellhalt och hull gynnades av låga mjölkureavärden

Viktigt att nya avelsparametrar inte krockar med gamla

Arvbarheten för mjölkurea låg i studien på 0,22 som ett genomsnitt för alla raserna (0,24 för Holstein och 0,19 för de bägge andra raserna) Vid avelsarbete är det viktigt att nya avelsparametrar inte krockar med gamla. På Nya Zeeland är avelsvärderingen starkt inriktad på mängd fett och protein, förutom cellhalt, överlevnad, fruktsamhet och kroppsvikt. Studiens resultat skiljer sig från en del andra studier vad gäller högre proteinprocent vid lägre mjölkurea. Författarna tror dock att det långvariga avelsarbetet för ”milksolids” (mjölkens torrsubstans) på Nya Zeeland har gjort att korna där skiljer sig från andra länders kor.

Jerseykorna visade sig ha 9 procent lägre urinkväveutsläpp jämfört med Holstein, men det krävs 17 procent fler Jerseykor för att utnyttja foderarealen till samma mjölkleverans. Och då hamnar de på ungefär samma mängd urinkväve utsöndrat per hektar.

Tjurar kan mätas på plasmaureavärde

Att testa döttrarna till avelsbedömda tjurar på mjölkurea tar tid. Därför är det viktigt att kunna testa eventuella avelsdjur på deras avelsvärde för mjölkurea. Blodplasmaureavärden liksom mjölkureavärden är enkla att testa och från dessa värden skattas urinkvävet. Alla djur kan testas och möjligheten att plasmaureavärdet hos unga tjurar beskriver plasma- och mjölkurea hos döttrarna anses goda men behöver undersökas mer.

FAKTA Mjölkurea i Sverige

  • I Sverige mäter vi mjölkurea i mmol/l.
  • Ett värde på 14 mg/dl motsvarar 2,3 mmol per liter vilket är lågt jämfört med svenska värden.
  • I Sverige anses normala värden ligga på 4 och 6 mmol/l.
  • Mjölkurea mäts på besättningsnivå i tankmjölken och individuellt vid provmjölkningen, en gång per månad.
  • För närvarande pågår ett utvecklingsprojekt i Sverige där det ska utvecklas en sensor som kan övervaka enskilda kors mjölkureakväve, vilket ska ge bättre underlag för foderstatsberäkningar. Detta förväntas ge positiva effekter på kväveutnyttjande och minskade kväveläckage, liksom bättre foderekonomi och djurhälsa. Läs mer om det projektet härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Källa: Genetic variation in milk urea nitrogen concentration of dairy cattle and its implications for reducing urinary nitrogen excretionlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av P.R. Beatson, S. Meier, N.G. Cullen och H. Eding. Animal, Feb 27:1-8, 2019.

Sidan uppdaterades 2019-04-30 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp