Faror för foder

När foder odlas, lagras och hanteras på gården gäller det att det inte angrips av mögel, svampar, virus eller bakterier. Ska det torkas, syrabehandlas eller lagras lufttätt med kyla? En ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ger kunskap och handfasta råd om vad som kan göras för att minimera riskerna för foderförluster orsakade av skadliga mikroorganismer.

Foder som behöver kasseras innebär ett sämre utnyttjande som är negativt ur klimatsynpunkt och som även kan ge ammoniakförluster. Djur som blir sjuka av dåligt foder är också negativt ur klimatsynpunkt till följd av en ineffektiv produktion.

Egen fodertillverkning med egenodlade eller inköpta råvaror blir allt vanligare på både större och mindre gårdar. För att undvika foderförluster och hälsofara för djur, människor och miljö krävs grundläggande kunskap om hur fodret kan angripas och hur ett förebyggande arbete bör läggas upp på gården.

Faror i foderkedjan

Redan i odlingen finns det risker: naturgödsel kan vara smittad, fältsvampar kan vara toxinbildande och jordinblandning kan innebära att till exempel klostrider följer med fodret in till lagringsplatsen.

Vid lagring, foderblandning och hantering kan skadedjur och mikroorganismer angripa fodret. I rapporten listas var farorna finns och hur de bäst undviks för att inte drabbas av kostsamma foderförluster och arbetsam sanering av anläggningar.

Lagringsstabilitet

Det gäller att få till en lagringsstabil råvara. Då sker ingen tillväxt av bakterier eller mögelsvampar. Däremot kan mögeltoxin som redan bildats vid odling eller skörd finnas kvar och vara en fara för djuren vid utfodring.

Det finns många sätt att konservera ett foder. Torkning, syrabehandling, lufttät lagring och krossensilering är några vanliga metoder. Här gäller det att se till att det görs på rätt sätt. Det finns mikroorganismer som klarar låga syrehalter. Vattenhalt vid skörd och höga omgivningstemperaturer kan försvåra inlagringen.

Uppföljning och övervakning

Det finns många skrymslen i en foderanläggning där hygienen kan brista. Silon, fodervagnen och foderbordet kan ha svårstädade hörn och kanter. Mycket kan upptäckas genom syn och lukt, men vissa angrepp kan vara mer dolda.

Ta ut prover någon gång per år på det lagrade fodret och lämna in för analys. Temperaturmätning i lagrade varor och pH-mätning i syrad spannmål rekommenderas också, men är ingen garanti för att partiet är säkert. Ladda ner rapporten och ta gärna hjälp av en rådgivare för att undvika kostsamma förluster, ökat arbetsbehov och försämrad djur- och arbetshälsa.

Oftast är påverkan på djuren svåra att upptäcka och det kan röra sig om bland annat minskat foderintag, minskad avkastning och försämrad fruktsamhet.

Källa:
Grundläggande foderhygien- med fokus på mikrobiologiska faror i lokalproducerat foder till mjölkkor av Josefin Elving, SLU, rapport 300, 2019.

Läs mer:
Tekniklösningar för egenproducerat kraftfoder i besättningar med mjölkkor, rapport 299, 2019.