Lättare att klara torka med dränering och hög mullhalt

Att hålla jordbruksmarken i bra kondition med hjälp av dränering och hög mullhalt kan göra marken mer motståndskraftig mot extremväder som fjolårets torka. Det framgår av Jordbruksverkets nya rapport om torkan 2018.

Rapporten har skrivits på uppdrag av regeringen och syftet har varit att bedöma de långsiktiga konsekvenserna av fjolårets torka, men också ge rekommendationer kring hur svenskt jordbruk ska stå emot liknande väderhändelser i framtiden.

Dränerad mark klarade sig bättre

Enligt rapporten lyfter många jordbrukare att dränering är viktigt även under torra år, eftersom väldränerad mark ger grödorna ett bättre rotsystem som står emot torka. Vissa odlare kunde också se att dränerad mark var en positiv faktor som gjorde att odlingen klarade sig bättre.

Många jordbrukare uppger att de överväger att investera i bevattning, till exempel dammar, stamledningar och spridningsutrustning. I rapporten konstateras också att det behövs långsiktiga satsningar kring forskning och utveckling om både dränering och bevattning.

Även åtgärder som rör jordbearbetning, rätt växtföljd, rätt val av gröda och sort, näringsbalans, mellangrödor, en stor andel baljväxter och tillgång till stallgödsel uppges vara faktorer som kan begränsa skador under torka.

Mellangrödor blev en positiv lärdom

Enligt rapporten har många jordbrukare under hösten 2018 anlagt mellangrödor i större omfattning än normalt. Mellangrödorna används för att binda växtnäring under perioder när inga andra grödor odlas. Genom ett undantag från EU kunde mellangrödorna skördas för foder, vilket var positivt för företag med nötkreatur. Mellangrödor lyfts som något som även skulle kunna användas under normala år, enligt rapporten.

Testade nya metoder

Rapporten visar att torkan gjort att jordbrukare provat nya metoder med positivt resultat och som visat sig vara användbara även under normalår. Det kan handla om förändrad teknik vid bevattning och noggrannare kontroll för att minska fodersvinn.

Ett par slutsatser i rapporten är att:

• Svenskt lantbruk behöver göra anpassningar för att klara extremväder. Det gäller bland annat vattentillgång, fördelning av vatten, landskap som kan utjämna effekter av mycket nederbörd och torra perioder, men också produktionsteknik, som gröd- och sortval, strategier för att hantera nya växtskadegörare och stallklimat vid höga temperaturer.
• Lönsamhet är den viktigaste faktorn för att kunna göra förebyggande åtgärder, som exempelvis markförbättrande åtgärder.

Källa: Långsiktiga effekter av torkan 2018 och hur jordbruket kan bli mer motståndskraftigt mot extremväder, rapport av Jordbruksverket, 2019-03-26.