Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Bättre kunskap om gräsensilage i mjölkproduktion

Foto: Carin Clason

Bättre kunskap om gräsensilage i mjölkproduktion

05 april 2019

Att gå från två till tre skördar i norra Sverige ökar mjölkproduktionen och foderutnyttjandet men minskar kväveutnyttjandet, enligt en ny avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Bättre kunskap om gräsensilage i mjölkproduktion

Energi till idisslare delas upp i bruttoenergi, smältbar energi, omsättbar energi (ME) och nettoenergi (NEL). (Klicka på bilden för att visa den i större storlek.) Bild: Jokerrapporten, 2009.

Värderingen av energin i fodret kan ge oss olika resultat. De gamla antagandena om att det är en konstant förlust av energi från smältbar organisk substans genom urin och metan när omsättbar energi bestäms, verkar inte giltigt för förstaskördens ensilage med hög smältbarhet. Detta framkom vid Degong Pangs försvar av sin avhandling Improved utilization of grass silage in milkproduction-harvesting strategy and feeding value vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Energivärdering bör uppdateras

Den omsättbara energin överskattas när ensilaget har hög smältbarhet. I avhandlingen framkom att det inte är någon konstant förlust av metan respektive urinenergi, när omsättbar energi beräknas.

För att få fram smältbar, omsättbar och nettoenergi i idisslarens foder används värden och ekvationer som utgår från smältbarhetsförsök på får. Författaren har upptäckt att gamla ekvationer kring fodervärdering som använts sedan länge kan vara "omoderna" idag och därför kan behöva omvärderas. Detta eftersom det visade sig att ensilage med en högre smältbarhet gav en högre andel förluster av energi i urinen.

Tre skördar ger mer mjölk och bättre foderutnyttjande

Utfodring med ensilage från återväxten i två- eller treskördesystem som skördats efter en tidig förstaskörd och kort intervall till återväxt, gav bättre mjölkproduktion, foderintag och foderutnyttjande än vid längre skördeintervall. Samtidigt var kväveutnyttjandet sämre. Treskördesystemet gav högre mjölkproduktion och foderutnyttjande än tvåskördesystem.

När korna utfodrades med ensilage från återväxten jämfört med från förstaskörden blev mjölkavkastningen lägre. Det hängde samman med ett minskat intag av omsättbar energi. Vid samma intag av omsättbar energi, producerade kor som fått återväxt cirka ett halvt kilo mer mjölk än de som fått förstaskörd. Ensilage från återväxten kan eventuellt utnyttjas mer effektivt än från förstaskörden på grund av en långsammare passage och därmed bättre utnyttjande av NDF (Neutral Detergent Fiber, växtfiber).

Råvara som inte kan ätas av människor

Avhandlingen bekräftade att kraftfoder från råvaror som kan utnyttjas direkt till humankonsumtion, kan ersättas med agroindustriella biprodukter i mjölkkornas foderstat utan att försämra foderintag, mjölkproduktion, fodersmältbarhet eller metanutsläpp. Ensilagets mognadsstadium hade större effekt på produktionsresultatet än koncentratets ursprung.

Vallensilage är basen i idisslarnas foderstat

Vallensilage är den viktigaste beståndsdelen i foderstaten till idisslare i de nordiska länderna och vi har bra förutsättningar att få ut skördar med högt fodervärde. Det går dock alltid att bli bättre och Degong skriver att hans resultat kan användas för att förbättra foderstatsberäkningen och skötsel av gräsvall, eller i ekonomiska modeller för att optimera mjölkproduktion. Han har dock en hel lista på ytterligare forskning som behöver göras bland annat studier om hur ökad urinenergi uppkommer vid ökad smältbarhet hos gräs.

Opponent vid disputationen var Professor Jefferey L. Firkins vid Ohio State University, USA. Han jämförde svensk grovfoderutfodring med amerikansk och såg flera nyheter i Degong Pangs forskning.

Källor:
Improved utilisation of grass silage in milkproduction-harvesting, strategy and feeding valuelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Degong Pang, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, 2018.

Jordbrukets klimatpåverkan – underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, delrapport i Joker-projektet, Hushållningssällskapet Halland av Maria Berglund, Christel Cederberg, Carin Clason, Maria Henriksson och Lars Törner, mars 2009.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp