Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Norges tio i topp för kolinlagring i mark

Att odla grödor med djupgående rötter, som rybs, är en möjlig åtgärd för att öka kolinlagringen i norska jordbruksmarker, enligt en ny rapport. Foto: Wikimedia commons

Norges tio i topp för kolinlagring i mark

22 mars 2019

Att tillföra biokol, odla mer fånggrödor, sköta betesmarkerna och öka rotdjupet. Det är de fyra åtgärder som bedöms ha störst potential att öka kolinlagringen i åker- och betesmark i Norge, enligt en ny vetenskaplig sammanställning.

I Norge debatteras landets roll som oljenation och betydelsen av det för klimatet. Samtidigt pågår ett arbete inom olika samhällssektorer att minska klimatpåverkan. Senast har en ny rapport publicerats om potentialen i att lagra in mer kol i norsk åker- och betesmark. Som många vet kan det finnas en stor potential i det, eftersom världens marker bedöms ha ett innehåll av 2 400 gigaton kol ned till två meters djup och därmed utgör världens största kolförråd. Även en liten ökning av kolinlagringen kan få stor betydelse om den sker på stor areal.

Fånggrödor och biokol är viktiga åtgärder

Tio åtgärder har valts ut som de viktigaste och de presenteras nedan. Tyvärr räcker inte kunskapen för att kvantifiera alla tio och därför har de ingen inbördes rangordning. Odling av fånggrödor och tillförsel av biokol har dock fått siffror.

Siffrorna för fånggrödor kommer från svenska mätningar som visar i genomsnitt 320 kilo kolinlagring per hektar och år. Idag odlas fånggrödor på knappt en procent av den norska arealen stråsäd. Om det skulle öka till 60 procent – en extrem ökning alltså, så skulle 0,21 megaton koldioxidekvivalenter kunna lagras. Fånggrödor beskrivs som det lättaste och säkraste sättet att öka kolinlagringen.

Tillförsel av biokol är en åtgärd som anses ha mycket hög kapacitet om den genomförs på ett bra sätt. Forskarna skriver att det är nödvändigt att införa ett ekonomiskt styrmedel i form av bidrag för att få fart på denna åtgärd, men att det behöver utredas om ett bidrag ska gå till lantbrukarna eller de som producerar biokol med pyrolys, eller båda.

Lusern, rybs och rörsvingel är tänkbara arter

Det råder stor osäkerhet kring åtgärden att ändra betesdriften och det är oklart vad konkreta råd till djurhållare skulle kunna vara. Men den här åtgärden har ändå getts stor potential eftersom den berör så stor areal.

Att odla arter med stort rotdjup anses i internationell litteratur ha stor potential. Det här är otillräckligt undersökt i Norge, men de nämner lusern, rybs och rörsvingel som tänkbara arter.

Beskriver tabellens innehåll

Åtgärd

Potential

1. Tillförsel av stallgödsel eller annat organiskt material

Medel

2. Ändrad jordbearbetning

Låg

3. Skötsel av betesmarker

Hög

4. Förbättrad vallodling

Medel

5. Fånggrödor

Hög

6. Gynna mask och svamp i marken

Medel

7. Odla arter med stort rotdjup

Hög

8. Tillföra biokol

Hög

9. Dikning av odlad torvjord

Låg

10. Regenerativt lantbruk

Medel


Källa: Muligheter og utfordringer for økt karbonbinding i jordbruksjordlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, rapport av Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO), 2019.

Sidan uppdaterades 2019-03-22 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp