Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Klimatfenomen bestämmer årets näringsläckage

Episod med snösmältning efter en kall vinter i södra Sverige. Foto: Barbro Ulén

Klimatfenomen bestämmer årets näringsläckage

19 mars 2019

Förhållanden under vintern är avgörande för markens näringsläckage, något som i sin tur styrs av ett storskaligt klimatfenomen som kallas nordatlantiska oscillationen. Det här är viktiga samband som vi behöver vara uppmärksamma på i ett framtida klimat, skriver Barbro Ulén, en av forskarna bakom en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Parallellt med det allt varmare klimatet varierar det årliga vädret kraftigt. På våra breddgrader gäller det inte minst vintervädret som är styrt av den så kallade Nordatlantiska Oscillationen. Vinterförhållanden som snötäckets tjocklek, varaktighet samt frysning och tining av den översta markytan är samtidigt avgörande för markens läckage av fosfor och kväve.

Ett direkt samband mellan den Nordatlantiska vinteroscillationen (NAO) och årets totala näringsläckage återfanns i sydvästra Sverige. Sådana samband behöver uppmärksammas vid bedömning av uppmätta trender av näringstransport efter åtgärder för att mildra detta läckage.

Studerade två olika områden

Ett jordbruksområde i sydvästra Sverige har undersökts mycket noga när det gäller odlingsmetoder och läckage av fosfor och kväve till vattendraget. Det fanns inga trender i boskap, plöjning, gödselgiva, eller applicering av gödsel sedan 2004. Förbättringar i sättet att sprida gödsel och behandling av avloppsvattnet från hushållen på landsbygden hade gjorts redan tidigare.

I ett närliggande miniområde som bara består av fem fält ändrades däremot odlingen nyligen. Ett centralt skifte beläget i en ravin hade tidigare lämnats som en buffertzon med ogödslad träda under många år. Nu sprutades det med ogräsmedel och plöjdes upp hösten 2014. Efter en vinter med obevuxen mark odlades havre med insådd av vall.

Fosfor- och kvävehalter under tre kalla och tre varma vintrar

Tre på varandra följande vintrar (2008-2011) var alla kalla. Om något fält i miniområdet sprutades mot ogräs och plöjdes blev halten reaktiv fosfor i vattnet därefter förhöjd. Detta kan ha flera förklaringar; det avdödade ogräset och andra växtrester kan ha släppt ifrån sig reaktiv fosfor speciellt efter att de skadats av frost. Samtidigt kan själva jorden ha avgett reaktiv fosfor efter att den påverkats av surt smältvatten.

De tre på varandra följande vintrarna 2012-2016 var alla varma. Det observerades toppar i fosforhalterna bundna till jordpartiklar i båda områdena då intensiva regn fallit på en tunn tjäle. Dessa halter var annars som allra högst i miniområdet hösten och vintern 2014-2015 efter att den inre buffertzonen i ravinen plöjts upp.

Nordatlantiska oscillationen och näringsläckage

Båda områdena har mycket lerjordar och den största mängden fosfor som läckte till vattnet var bunden till jordpartiklar. Bidraget av reaktiv fosfor och nitratkväve från sandiga delar bör dock ha varit betydande, inte minst eftersom där odlas näringskrävande potatis och grönsaker.

Båda områdena uppvisade mycket liknande (och statistiskt säkra) fosfor- och kväveläckage i relation till vinterns atmosfärsoscillation om man bortser från miniområdet 2014-2015 där den inre bufferten hade plöjts upp. Läckaget av jordbunden fosfor var däremot måttlig efter snövintrar med mycket snösmältning.

Övergång från snövintrar till barmarksvintrar kan medföra ändrade markhydrologiska processer. För att göra långsiktiga bedömningar av näringsläckaget behöver vi därför veta till exempel i vilken grad varmare vintrar med mindre snötäcke och intensiva regn på tunn tjäle blir frekventare i det framtida klimatet. Vi bör också vara observanta på oscillationsvärdet det år då vi börjar och avslutar en trendanalys.

Nordatlantiska oscillationen

  • Nordatlantiska oscillationen är en oregelbunden fluktuation av atmosfärstrycket över
    Nordatlanten som påverkar hur sträng vintern blir på norra halvklotet.
  • Atmosfärssvängningen påverkar luftens jetströmmar (breda stråk av kraftiga vindar) och varierar oregelbundet år från år.
  • Mätning av vintertemperatur och nederbörd i sydvästra Sverige visar sedan 1950 att båda klimatförhållandena har varit tydligt relaterade till vinteroscillationen. Under senare tid har denna varierat kraftigt och nådde sitt tredje lägsta värde 2009-2010 och sitt allra högsta värde 2013-2014. Trenden för oscillationsvärdet har därmed varit uppåtgående de senaste åren.

Källa: Ulén, B., Lewan, E., Kyllmar, K., Blomberg, M. & Andersson, S. 2019. Impact of the North Atlantic Oscillation on Swedish Winter Climate and Nutrient Leaching.PDF Journal of Environmental Quality 48 (in press, publicerad online 2018-11-01)

Sidan uppdaterades 2019-03-19 av Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp