Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Avel på förbättrad fodereffektivitet kan minska klimatpåverkan

Foto: Carin Clason

Avel på förbättrad fodereffektivitet kan minska klimatpåverkan

15 mars 2019

Fodereffektivitet har en genetisk variation och därmed finns det möjlighet att förbättra den och i slutändan öka lönsamheten och minska klimatpåverkan i mjölkproduktionen.

Det sker ett arbete med att utveckla ett nordiskt avelsvärde för fodereffektivitet utan att övriga egenskaper försämras. I föreliggande studie ingick de tre största nordiska raserna Holstein, Nordisk Röd (här ingår SRB) och Jersey. Korna som studerades var från 6 forskningsbesättningar i Danmark, Finland och Sverige. Studien är en del av ett gemensamt projekt Feed utilization in Nordic Cattle, FUNC.

I studien studerades torrsubstansintag (DMI), mjölkavkastning (ECM) och levande vikt (BW). De genetiska korrelationerna mellan DMI, ECM och BW ändrades under laktationen, speciellt under tidig laktation.

För alla ingående raser så sträckte sig arvbarheten för DMI från 0,2 till 0,4 genom hela laktationen. ECM uppvisade liknande värden som för DMI. För BW var arvbarheten högre, från 0,4 till 0,6 genom hela laktationen. Den skattade arvbarheten för DMI och BW såg liknande ut mellan raserna medan arvbarhetsskattningen för ECM skilde sig mellan raserna.

Skillnader under laktationen

Foderintaget var genetiskt sett inte samma egenskap under laktationen och skiljde sig särskilt mellan tidig och sen laktationen. Foderintaget under tidig laktation är därför inte ett bra mått för resten av laktationen, och detta måste uppmärksammas vid registrering och selektering för fodereffektivitet hos mjölkkor. Mätningarna bör göras över olika laktationsstadier, speciellt från både de tidiga och senare stadierna. Den genetiska variationen var mer stabil för kornas mjölkavkastning och kroppsvikt, vilket gällde alla de tre raserna.

Skillnader mellan raser

De olika raserna hade liknade mönster för fenotypiska värden av DMI över laktationen. DMI ökade från kalvning relativt stadigt till att vara högst v. 11 in i laktationen. Mönstret för mjölkavkastning (ECM) var liknande för de tre raserna. Holstein och Jersey hade det högsta respektive lägsta medelvärdet för dagligt ECM över laktationen. Holstein och RD hade liknande medelvärden för BW, jämfört med Jersey som hade en signifikant lägre nivå. Holstein återgick snabbast till utgångsvikten.

Forskarna menar att deras resultat stämmer bra med litteraturens värden. Huvudbudskapet är att foderintaget skall mätas under flera tillfällen under laktationen, då den inte är samma egenskap under hela laktationen.

Ärftlighet och arvbarhet

  • Arvbarhet = Ärftlig variation (genotyp) / (Ärftlig variation + miljövariation) (fenotyp)
  • Arvbarhet är inte ett helt fast mått för varje egenskap, utan kan påverkas. Förbättrade mätmetoder kan till exempel ge en högre arvbarhet och bättre avelsmöjligheter. Arvbarheten anges mellan 1 och 0 eller i procent.
  • Hög arvbarhet: 0,3 eller 35 procent och uppåt kan ses hos lynne och många utseendedetaljer, speciellt om de kan mätas objektivt, som spenlängd.
  • Medelhög arvbarhet: här finns mjölkavkastning, oftast runt 25 procent.
  • Låg arvbarhet: här återfinns egenskaper som fruktsamhet, kalvningsförlopp/dödsfödslar och sjukdomar som påverkas mer av miljön. Källa: www.oderup.se/indextjur/arvbarhet.pdflänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Källa: Genetic heterogeneity of feed intake, energy-corrected milk and body weight across lactation in primiparous Holstein, Nordic Red, and Jersey cows.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 2018. B. Li, W.F. Fikse, P. Løvendahl, J. Lassen, M.H. Lidauer, P. Mäntysaari, and B. Berglund. J.Dairy Sci. 101:10011-10021.

Sidan uppdaterades 2019-03-15 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp