Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Potpurri av nya danska kväveförsök

Foto: Pixabay

Potpurri av nya danska kväveförsök

12 mars 2019

De senaste danska kväveförsöken är intressanta och bekräftar befintlig kunskap – men ibland förvånar de istället, bland annat när det gäller hur mycket av kvävegivan på marginalen som utlakas och vart kvävet tar vägen i marken.

I Danmark görs omfattande växtodlingsförsök och nu har den årliga omfattande sammanställning över sort- och gödslingsförsök publicerats.

Inga säkra effekter av nitrifikationshämmare

Nyttan med att tillsätta nitrifikationshämmare till flytgödsel diskuteras då och då bland forskare. Nyttan kan vara att de minskar omvandlingen av flytgödselns ammoniumkväve till lättlösligt nitratkväve, så att den kväveformen inte frigörs vid tillfällen när den skulle utlakas. Och om kvävet inte utlakas kan det istället tas upp av grödan och ge högre skörd. Det var hypotesen i ett danskt försök där höstraps gödslades med svinflytgödsel höst och vår. En tillsats av två liter per hektar av nitrifikationshämmaren Vizura gav dock ingen säkerställd skördeökning jämfört med gödsling utan sådan tillsats, men en tendens till det anades.

Hur mycket kväve läcker på marginalen?

Hur mycket av den sista kvävegivan till grödan utlakas direkt? Det kallas för marginalkväveutlakning och den har en grupp danska forskare försökt bestämma. Det finns fakta om det sedan tidigare både för Danmark och Sverige som används i beräkningsverktyget VERA, men bättre faktaunderlag behövs. Marginalutlakningen mättes i stråsäd på fem olika jordar. Kvävegivorna med mineralgödsel varierade från 0 till 300 kilo per hektar. Som väntat var marginalutlakningen högre på sandjordar än lerjordar. Och ju större mängd som tillfördes över den rekommenderade kvävegivan, alltså utöver växtens behov, desto större blev marginalutlakningen. På en av sandjordarna var marginalutlakningen 34 procent vid gödsling enligt rekommendation. Det var ett högt värde och förklaras med att fältet finns i ett område med mycket nederbörd. I övriga försök var marginalutlakningen mellan 15 och 22 procent.

Stor skillnad på en och två meters djup

I både Sverige och Danmark används ofta begreppet rotzonsutlakning. Med det menas mängden kväve som utlakats längre ner i markprofilen och förbi den nivå som rötterna kan nå. Dräneringsledningar brukar vara på cirka en meters djup. Mer sällan studeras kvävets öde djupare ner såvida det inte finns grundvattenrör där grundvattnet kan provtas. I ett nytt danskt försök installerades så kallade sugceller på två meters djup för att provta markvattnet där. Resultatet visade att det fanns förvånansvärt lite kväve där jämfört med på en meters djup. I genomsnitt halverades koncentrationen från en till två meter. Forskarna skriver därför att det kan vara vanskligt att bedöma åtgärdsbehov för att skydda grundvattnet med hjälp av uppgifter om vanlig rotzonsutlakning, då åtgärdsbehovet riskerar att överskattas.

Sidan uppdaterades 2019-03-12 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp