Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

dike i jordbrukslandskap

Foto: pixabay

Hur optimera ett dike som fosforfälla?

19 februari 2019

Ett vanligt jordbruksdike kan både fungera som en fosforfälla och en fosforkälla för olika fosforformer under olika tider på året och för olika delar längs ett dikes sträckning. Forskare ger rådet att ta bort sediment men spara växtligheten.

I jordbruksområden kan vattnet i diken ofta vara ganska brunt och grått och särskilt i lerjordsområden på höst och vinter. Det beror helt enkelt på att det är jord i vattnet. Lerpartiklarna är så små att de inte sjunker till botten i första taget. När det är mycket jord i vattnet är det också ofta hög fosforhalt. Men varifrån kommer jorden? Kommer den från odlingen på åkrarna eller från för branta dikesslänter som rasar? Jorden kan komma från båda ställena samtidigt men variera mycket mellan platser. En grupp irländska forskare har försökt spåra källan för tillförseln av jord och vilken betydelse det har för övergödningen.

Två dikessystem jämförda

Två små dikes- och avrinningsområden på Irland undersöktes. Det en var cirka 90 hektar stort och det andra 60 hektar. Båda avvattnades av ett nätverk av öppna diken och i båda var det ett aktivt jordbruk med mjölkkor och spannmålsodling. Bottensedimentet i dikena provtogs på flera ställen och två gånger per år: mars och september. Dessutom togs jordprover på dikesbankarna och på fälten gjordes vanlig markkartering enligt irländska riktlinjer.

Fosforn kommer mest från matjorden

Fosforinnehållet i bottensedimenten var ganska likt fosforinnehållet i matjorden på fälten snarare än fosforinnehållet i dikesslänterna vilket avslöjar att en stor del av jorden och fosforn i diket troligen kommer från fälten. Samtidigt skriver forskarna att fosforkoncentrationen i dikessedimentet var under det tröskelvärde som används på Irland för när det anses bli en risk för övergödning. Forskarna påpekar också att även om det finns mycket fosfor i sedimentet är det inte säkert att det orsakar övergödning. I det ena dikestestområdet fastlades fosfor för att sedimentet var kalkrikt och speglade alven i området och i det andra testområdet kunde fosfor fastläggas i dikena på grund av lågt pH. I båda dikena bedömdes att det fanns en kapacitet att fastlägga mer fosfor. Stora delar av dikena fungerade alltså som en fosforfälla och särskilt under perioder med lågflöden vilket utgjorde 96 procent av tiden. Och nästan alla dikena var torra under sommarhalvåret. Som kontrast var den största fosforrisken under perioder med högflöde då partikelbunden fosfor grumlades upp och fördes vidare.

Hur optimera ett dike som fosforfälla?

Förenklat menar forskarna menar att diken ska skötas så att deras kapacitet att fastlägga löst fosfor ska öka och risken för att grumla upp partikelbunden fosfor ska minska. De skriver att regelbundet ta bort finsediment minskar risken för att sediment med tiden blir fosformättade och börjar släppa löst fosfat. Att vårda vegetationen i diken gör att vattnet rinner långsammare och det ökar chansen att fosforfastläggning hinner ske. Dessutom kan upptag i växter ske. Men å andra sidan kan för mycket vegetation bromsa avrinningen och dämma.

Det bästa är förstås att stoppa jordflödet vid källan på fältet så att ingen eller så lite jord som möjligt rinner ner i diken. Det görs först med anpassade skyddszoner inne på fältet och därefter med vanliga skyddszoner längs diken.

I Greppa Näringen går det att få kostnadsfri rådgivning med den nya rådgivningsmodulen om underhåll av öppna diken.

Källa: Characterisation of agricultural drainage ditch sediments along the phosphorus transfer continuum in two contrasting headwater catchments.länk till annan webbplats Shore, Mairead; Jordan, Phil; Mellander, Per-Erik; Kelly-Quinn, Mary; Daly, Karen; Sims, James; Wall, David; Melland, Alice. Journal of Soils and Sediments, Volume 16 (5) – Dec 29, 2015 

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp