NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN
Foto: Carin Clason
29 januari 2019
För god lönsamhet och en lägre klimatpåverkan är det viktigt att djuren blir dräktiga vid rätt tid och att dräktigheten leder till en kalv. Forskare vid SLU har under 16 år studerat andelen dräktighetsförluster i en av SLU:s försöksbesättningar och publicerat resultaten i en rapport.
Trots att cirka 90 procent av alla inseminationer leder till en befruktning så är kalvningsfrekvensen endast 30–50 procent. De flesta dräktighetsförlusterna (29 procent) sker under de första 25 dagarna efter insemination, 14 procent förloras fram till dag 60 och därefter 13 procent fram till beräknad kalvning.
Studien omfattade 1343 inseminationer av rasen SRB och 786 inseminationer av rasen svensk Holstein. Reproduktionshormonet progesteron mättes liksom brunststyrka, övriga inseminationsdata samt kalvningsdata. Förlusterna sågs av djurägaren som omlöpningar, kastningar och uteblivna kalvningar och sammantaget gav bara var tredje insemination upphov till en fullgången kalv.
Progesteron är det så kallade dräktighetshormonet och det skall ligga lågt vid brunsten och sedan stiga för att bevara dräktigheten. Denna studie visade att högre progesteronnivåer vid brunst och lägre nivåer under dräktigheten gav fler dräktighetsförluster. En starkare brunststyrka gav mindre dräktighetsförluster. Genom att utnyttja progesteronanalyser och att använda dem i avelsprogrammet skulle minska dräktighetsförlusterna menar forskarna bakom studien.
Ett längre kalvningsintervall, 140 dagar från kalvning till insemination gav färre kalvningsförluster, framförallt i tidig dräktighet, jämfört med 50 dagar från kalvning till insemination. Detta är dock inte önskat då det leder till ökade kostnader och högre klimatpåverkan i mjölkproduktionen.
SRB visade på lägre totala dräktighetsförluster (62 procent) jämfört med svensk Holstein (68 procent). Kor med ett högre laktationsnummer än 3 hade fler dräktighetsförluster jämfört med de med lägre laktationsnummer. De totala dräktighetsförlusterna var 13,9 procent högre för flergångskalvare jämfört med förstakalvare. En högre mjölkavkastning gav högre dräktighetsförluster under de första 60 dagarna i laktationen.
Den stora utmaningen för framtida forskning blir att öka dräktigheterna vid insemination genom både management och genetiska förbättringar poängterar forskarna Det behövs mer fokus runt brunsten för att minska den tidiga embryodöden och mer specifik kunskap runt brunsten. Detta tillsammans med kraftfullare avelsverktyg som genomisk selektion kan minska framförallt tidig fosterdöd.
Text: Carin Clason
Sidan uppdaterades 2019-02-06 av Maria Fermvik
Relaterade nyheter
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?
Kontakt