Ny balansberäkning för svensk åkermark

I SCBs nya beräkning av kväve- och fosforbalans för svensk åkermark redovisas ökat kväveöverskott på grund av mer mineralgödsel och mer fixering från ärter, bönor och klöver. Men sedan 1995 har både överskott och kväveutlakning minskat med en tredjedel.

SCB räknar regelbundet ut en kväve- och fosforbalans för Sveriges åkermark. Nu har den senaste publicerats och den gäller för år 2016 och den tidigare var för 2013.

Mer höstsäd och mer fixering tillförde mer kväve

SCB visar en försämring i bemärkelsen att kväveöverskottet ökat från 33 kg per hektar för år 2013 till 37 kg per hektar. Det beror på att gödslingen med mineralkväve ökat vilket i sin tur berodde på att hösten 2015 såddes stor areal höstsäd som under 2016 behövde mer kväve jämfört med om mer vårsådd istället hade skett. Mer kväve skördas visserligen med höstsäd än vårsäd men det kompenserade inte för den ökade gödslingen. Mer kväve tillfördes även med biologisk fixering då arealen ärter och bönor ökat och även andelen yngre vallar (1-2 år) har ökat.

Långsiktig förbättring men planar den ut?

Det första året som balansberäkningar redovisas för är 1995. Beräkningsmetoder har ändats flera gånger sedan dess men omräkningar har gjorts för att få en jämförbarhet i tidsserien. År 1995 var den totala tillförseln 130 kg kväve per hektar och 2016 var den 119. Bortförseln med skörd har under samma period ökat från 71 till 82 kg kväve per hektar. Mer livsmedel och foder produceras alltså med mindre tillförsel av kväve. Men det verkar som att det skedde större ökning av kväveffektiviteten under de första 10 åren än under det senaste 10 åren.

Fosfor i balans i medeltal för landet

Som medeltal för landet är överskottet av fosfor 0 kg per hektar liksom i förra undersökningen (2013). Det är stor skillnad mellan regioner i landet och i Götalands skogsbygder där det finns mer djur än i slättbygderna är överskottet som högst med 2 kg per hektar. I tre av SCBs åtta produktionsområden finns ett underskott av fosfor och det är högst i Götaland slättbygder med – 5 kg per hektar. Sedan finns som bekant ett större överskott på enskilda gårdar och då mest på gårdar med hög djurtäthet.

Skilj på överskott och utsläpp

År 1995 var överskottet av kväve 58 kg per hektar och år 2016 37 kg per hektar. Överskottet har minskat med cirka 36 procent. Överskottet består av avgång av ammoniakkväve, utlakning av kväve samt denitrifikation från marken och inlagring i markens mullhalt. För år 2016 beskriver SCB att de tre posterna är: ammoniak 13 kg kväve per hektar, kväveutlakning 16 och denitrifikation / inlagring 8 kg. Under de 21 åren sedan 1995 visar SCB att ammoniakavgången per hektar varit ganska oförändrad medan denitrifikation/inlagring minskat från 20 till 8 kg och utlakningen av kväve har minskat från 24 till 16 kg. Det skulle innebära att utlakningen minskat med en tredjedel sedan 1995.

Källa: Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark 2016, SCB