Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

bäck

Foto: Anuschka Heeb

30 års mätningar i skånsk jordbruksbäck

12 oktober 2018

39 kilo kväve och ett halvt kilo fosfor per hektar och år läcker det från åkermarken kring en liten jordbruksbäck i Skåne. Det framkommer i en ny SLU-rapport som sammanfattar 30 års vattenprovtagning.

I Sverige finns ett nätverk av 19 små jordbruksbäckar där vattnet provtas regelbundet. Syftet är att följa om miljöarbetet med att minska kväve- och fosforläckage gör nytta men också att följa hur andra förändringar i odlingen påverkar vattnet. En av dessa bäckar finns ungefär mitt i Skåne och avvattnar cirka 680 hektar varav 83 procent är åkermark och 8 procent är skog. Vattenprover tas varannan vecka och vattenflödet mäts för att kunna beräkna totala mängden kväve och fosfor i vattnet. Lantbrukarna intervjuas om växtodlingen i området.

Fler djur

I området odlas mest spannmål följt av oljeväxter och sockerbetor. Vallandelen har i olika odlingsinventeringar varierat mellan 1,5 och 16 procent. Andelen åker med fånggröda har minskat under hela perioden och var år 2016 9 procent. Skyddszoner och ekologisk odling förekommer sparsamt i området. Det har blivit fler djur i bäckens tillrinningsområde och mellan de båda inventeringarna 2006 och 2016 finns har både antalet mjölkkor och grisar ökat. Den genomsnittliga djurtätheten har ökat från 0,4 till 0,6 djurenheter per hektar och är fortfarande måttlig.

39 kg kväve per hektar förloras

Som medeltal för de drygt 30 årens mätningar rann det 34 kg kväve per hektar i bäcken, det är alltså den årliga mängden kväve delat med områdets yta. Då beräknas att 97 procent av denna mängd kväve kommer från åkermarken. Det faktiska kväveläckaget från åkermarken är högre än 34 kg per hektar eftersom det sker en viss utspädning i bäckvattnet av renare vatten från skogsmarken. En viss självrening sker också där kväve kan tas upp av växter eller avgå i gasform, som i en våtmark. Kväveläckaget per hektar i området har beräknats till 39 kg per hektar. Motsvarande för fosfor var 0,4 och 0,5 kg per hektar. För fosfor kan andra källor än åkermarken spela roll och på landsbygden är det ofta enskilda avlopp som påverkar. I detta fallet bedömdes 19 procent av mängden fosfor i bäcken komma från enskilda avlopp.

Lite mindre kväve i vattnet

Trots fler djur och mer stallgödsel och dessutom mindre fånggröda har både kvävehalten och mängden kväve i bäcken minskat de senaste 10 åren. Tänkbara förklaringar är att andelen vall och vårbearbetad mark ökat och att färre plöjer sina fält. Exemplet visar att det oftast inte är glasklara samband mellan odling och vattenkvalitet och att det som mäts i utflödet i ett avrinningsområde sammanfattar kanske tusentals odlingsåtgärder som var för sig kan öka eller minska påverkan på vattnet. Dessutom måste vädereffekter filtreras bort för att urskilja den mänskliga påverkan, i detta fall odlingen.

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp