Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

tröska i vetefält

Foto: Janne Andersson

Låg miljöpåverkan från svensk matproduktion

28 september 2018

Miljöpåverkan från svensk matproduktion är lägre än andra länders. Det visar ett nytt examenarbete från SLU där åtta länders emissioner av växthusgaser, ammoniak (NH3), växtnäringsförluster, vatten – kvalitet och användning och till sist markkvalitet har jämförts.

Agronomstudenten Danira Behaderovic på SLU har gjort ett examensarbete där hon sammanställt olika sätt att mäta matens miljöpåverkan och sedan gjort en internationell jämförelse. Det finns många sätt att mäta matens miljöpåverkan och alla kan vara rätt ur ett visst perspektiv. De fem miljöperspektiv som beskrivits är: emissioner av växthusgaser, emissioner av ammoniak (NH3), växtnäringsförluster, vatten – kvalitet och användning och till sist markkvalitet. För dessa fem områden har sammanlagt 10 indikatorer sammanställts och jämförts mellan åtta länder. De datakällor som användes var i huvudsak från FNs jordbruksorgan FAO, OECD och EUs statistikmyndighet Eurostat.

Mindre kväve till vatten och luft

Av de åtta jämförda länderna hade Sverige en medelutlakning av kväve och en medelförlust av fosfor som var cirka hälften av medel av de andra ländernas (figur 1). Enskilda länder hade lägre siffror där kväveutlakningen I Finland är lägre och fosforläckaget i Danmark.

Kväveläckage i gasform, ammoniak, går att uttrycka med olika enheter. I den här studien användes måttet ammoniakavgång per hektar använd åker där Sverige hade 17 kg ammoniak per hektar. Medeltalet för övriga länder var 28 kg med ett intervall från 13 (Finland) till 60 (Nederländerna).

Diagram över utlakning av kväve och förlust av fosfor. Medeltal för åtta länder.

Figur 1. Utlakning av kväve och förlust av fosfor. Medeltal för åtta länder. För Nederländerna är bara den mängd kväve som rinner ut genom dräneringsrör inräknad. Den sammanlagda utlakningen, som benämns rotzonsutlakning, är vanligtvis större.


Varför lägre kväveutlakning i Sverige?

Är medelutlakningen lägre i Sverige för att vi minskat den mer än andra länder? Eller beror det på naturgivna förutsättningar med stor andel lågläckande lerjordar och landets nordliga läge med kallare vintrar? Eller beror det på större andel vallodling än i jämförbara länder? Det är tre ganska olika sätt att förklara och ingen har gjort någon källfördelning av dessa tre faktorer men alla tre bidrar. Viss vägledning går att få ur fältbalanser där Sverige har ett förhållandevis lågt överskott per hektar. Av de åtta länder som jämförts hade Sverige lägst överskott per hektar med 32 kg N jämfört med 42 (Irland) till 189 (Nederländerna) som var intervallet för övriga länder. I Eurostats sammanställningar av EU-ländernas kvävebalanser brukar Sverige hamna lägst av de västliga EU-länderna tillsammans med Österrike. Därefter kommer Medelhavsländerna och de forna Öststaterna.

Källa: Miljöprestanda för svensk livsmedelsproduktion – En analys av miljöindikatorer för jordbruket.länk till annan webbplats Master thesis, Department of Soil and Environment. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp