Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

mjölkkor som står vid foderbordet

Foto: Janne Andersson

Mjölkproduktionens klimatpåverkan har minskat genom åren

14 september 2018

Var det bättre förr? En grupp forskare i USA har jämfört miljöpåverkan av mjölkproduktion för åren 1944 och 2007. Mycket har ändrats och bland annat har klimatfotavtrycket per kg mjölk minskat med 41 procent samtidigt som kornas totala klimatgasavgång är lägre trots att mycket mer mjölk produceras.

En grupp amerikanska forskare har försökt studera bilden av att livsmedelsproduktion förr i tiden på ”the good old days”, som de skriver, var bättre för miljön än dagens ”factory farming” (industrijordbruk). De har gjort en djupdykning i produktionsdata för åren 1944 och 2007. Förändringen av den amerikanska mjölkproduktionen påminner om motsvarande utveckling i Europa och därför kan förmodligen vissa likheter dras för svensk mjölk.

Förr och nu

På 1940-talet var mjölkproduktionen i USA betes- och vallbaserad med endast lite inköp av koncentrat. Fortfarande var hästar vanliga som dragdjur och traktorer fanns inte på alla gårdar. Inte heller hade mineralgödsel börjat användas i någon större mängd. Korna mjölkade i medeltal 2 074 kg mjölk per år och de små korna var av raserna Jersey / Ayshire och de stor av Holstein / Brown swiss. För år 2007 är istället 90 procent av korna Holstein och mjölkar i medeltal 9 193 kg mjölk per år. Även fett- och proteinhalt i mjölken har ändrats med åren. Fodret domineras numera av majs- och alfalfaensilage.

Färre kor och mindre klimatgasutsläpp

Föga förvånande har antalet kor minskat kraftigt och de som är kvar mjölkar mer. 1944 fanns cirka 26 miljoner kor som mjölkade 53 miljoner ton mjölk. År 2007 fanns cirka 9 miljoner kor som mjölkade 84 miljoner ton mjölk. Förenklat går det beskriva att det finns ett grundutsläpp per djur och därför blir miljöpåverkan per kg mjölk lägre ju mer kon mjölkar. År 1944 var klimatfotavtrycket 3,66 kg CO2-ekv per kg mjölk och år 2007 var det 1,35. För klimatet är inte bara måttet ”per kg produkt” viktigt utan även de absoluta talen och antalet CO2-ekvivalenter har minskat från 194 miljoner ton till 114 miljoner ton.

Plus och minus med övergödning

År 1944 gödslade korna 17 000 ton kväve och 11 000 ton fosfor. År 2007 var motsvarande siffror 8 000 ton kväve och 3 000 ton fosfor. Det kan tala för lägre näringsläckage nu än då. Men det som är ännu viktigare är att markåtgången för att producera ett kg mjölk har minskat med en faktor tio på grund av både ökade skördar och ökad mjölkavkastning. Så även om dåtidens mark skulle läckt mindre per hektar, av någon anledning, så blir det sammanlagda utsläppet i ton ändå större än dagens. Det som också spelar roll är om det numera sker ökad belastning på lokalt grundvatten genom minskad vallodling.

Forskarna avslutar med att de anser att de nu gjort upp med bilden av att dåtidens lantbruk skulle vara bättre för miljön och att ”factory farms” är sämre för miljön. De skriver också att det återstår stor miljöförbättringspotential i mjölkproduktionen. En sak att tänka på är att skillnaden i påverkan på biologisk mångfald då och nu inte ingått i studien.

Källa: The environmental impact of dairy production: 1944 compared with 2007. Capper, J. L.; Cady, R. A.; Bauman, D. E. Journal of Animal Science , Volume 87 (6) – Jun 1, 2009 

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Webbredaktör

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp