Specialisering är ett problem för Östersjön

Att gårdar specialiserat sig på djurhållning och växtodling har gjort att djurhållning med tiden koncentrerats till vissa områden. Det leder till högre överskott av näringsämnen i dessa områden vilket är en miljörisk enligt en ny forskarrapport.

Ibland väcks frågan om vilken miljönytta som detaljåtgärder som skyddszoner, N-sensor, våtmarker med flera gör när det egentligen är strukturen på matproduktionen som är fel. Med fel menas i det sammanhanget att djur- och växtodlingsgårdar är separerade och att djurgårdar med tiden koncentrerats till vissa regioner och växtodlingsgårdar till andra områden. En forskargrupp på Stockholms universitet och SLU har undersökt hur koncentration av djurhållning påverkar överskottet av kväve och fosfor och därmed tillförseln till Östersjön.

Låga ryska skördar ger stort överskott

En studie för hela Östersjöområdet blir med nödvändighet grov och får förlita sig på statistik. Den högsta upplösning som gått att åstadkomma är att varje land har delats in i några regioner. Studien visar att överskottet av kväve och fosfor i regionernas och ländernas växtnäringsbalans är som störst i Danmark, Ryssland, Vitryssland och delar av Polen. Förutom mycket djur och stallgödsel kan en orsak till stort överskott vara låga skördar. Det noteras särskilt för Ryssland där en orsak till de låga skördarna tros vara eftersatt underhåll av markavvattning. Vitryssland och delar av Polen nämns som områden med högre överskott av fosfor jämfört med andra länder med samma djurtäthet vilket tyder på förbättringspotential.

Danskarna har skärpt sig

Områden med mycket djur hade också ett större överskott av kväve och fosfor och stor import av foder från andra regioner. Stallgödseln sprids i närheten där den produceras med risk för överdosering. I områden med färre djurgårdar och mer växtodling var överskotten lägre men de gårdarna förlitar sig istället på att köpa in mineralgödsel.

Forskarna såg också intressanta skillnader som att områden i Danmark hade lägre överskott av kväve och fosfor jämfört med flera andra länder med samma djurtäthet. Det tolkas som att de danska stränga åtgärdsprogrammen haft effekt men att överskotten fortfarande är stora.

Använd markens fosforförråd

I en annan del av studien beskrivs att fosforinnehållet i jorden i områden med mycket djur har ökat och att det innebär en miljörisk. Finland används som exempel där hälften av jordarna bedöms ha så pass mycket fosfor att gödsling troligen inte ökar skörden. Och att stallgödseln i landet skulle räcka till all växtodling och göra mineralgödsel med fosfor överflödigt, förutsatt att stallgödseln kunde fördelas. Forskarna omnämner den svenska 22 kg fosfor per hektar-regeln i positiva ordalag och skriver att den tvingar fram ett samband mellan djurhållning och växtodling.

Källa: Reducing agricultural nutrient surpluses in a large catchment – Links to livestock density. Annika Svanbäck, Michelle L. McCrackin, Dennis P. Swaney, Helena Linefur, Bo G. Gustafsson, Robert W. Howarth, Christoph Humborg. 2018. Science of the Total Environment