Skitsmart projekt ska öka kunskapen om hästgödsel

Projektet ”Skitsmart” drivs av Hästnäringens nationella stiftelse. Syftet är att öka hästhållarnas medvetenhet och kunskap om hästgödsel och om olika sätt att lagra och hantera hästgödsel.

Projektet startades förra året och drivs genom Hästnäringens miljökommitté som är ett nätverk för hästsektorns miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor. Louise Lindberg på Agrohest är projektledare och berättar att projektet startats eftersom det behöver spridas information om hästgödsel som resurs och hur man tar vara på resursen.

– I Sverige finns ungefär 360 000 hästar som tillsammans producerar 3,6 miljoner ton gödsel varje år. För hästägaren är hantering, lagring och spridning av gödsel ofta en utmaning som många upplever som krångligt och svårt. Det är extra påtagligt kring tätorter där tre fjärdedelar av landets hästar finns och där det kan vara svårt att bli av med gödseln till rimliga priser, säger Louise Lindberg.

Gödseln som en värdefull resurs

Projektets mål är att:

• Öka kunskaperna om ansvar och regler kring hästgödsel
• Öka kunskaperna om den praktiska hanteringen av hästgödsel
• Sprida information om hästgödsel som en värdefull resurs
• Analysera ekonomiska aspekter av olika alternativ för att hantera gödsel

En stor del av informationen sprids genom projektets Facebook-sida där man lyfter frågor om gödsel och miljö samt försöker ge årstidsanpassad information.

Frågor som lyfts är bland annat hur gödseln kan göras mer efterfrågad genom byte av strömedel. Halm och torv bryts ned lättare än spån och därför inte behöver komposteras lika länge. Genom att röra om i gödselhögen går komposteringsprocessen också snabbare, näringen blir mer tillgänglig för växterna och gödseln blir lättare att hantera och sprida.

Andra tips och råd handlar om djurhälsa. Till exempel kan man minska trycket från parasiter genom betesplanering, att mocka hagen eller harva ut gödselhögar när det varit varmt och torrt väder en längre tid. Hästarna kan också bli friskare genom att äta vallfoder, vilket både är positivt ur klimatsynpunkt och samtidigt ger en lägre kostnad för foderinköp jämfört med dyra kraftfoder och koncentrat.

– Att mocka rasthagar är en viktig del i arbetet för att minska näringsläckage till omgivningen. Det är återigen ett större problem i tätortsnära stall då hästar inte har så stora ytor och hagarna ofta saknar växttäcke, säger Louise Lindberg.

Samtal om hästgödsel

En annan viktig del i projektet är att bidra till samverkan. Projektet samordnar ”samtal om hästgödsel” för aktörer i hästgödselkedjan.

– I höstas samlade vi en grupp aktörer som arbetar med hästgödsel som substrat inom biogas- och förbränningsanläggningar. I år kommer vi bland annat bjuda in miljöinspektörer och samtala om hur vi kan samverka med bland annat informationsspridning, säger hon.

Projektet löper vidare under hela 2018. Louise Lindberg tycker att projektet fått positiv respons både från samverkansgrupper och representanter från olika förbund som representerar hästhållarna.

– De ser projektet som något som behövs. Målet är att information ska nå ut dit den saknas och vi arbetar på bred front. Nu när projektet snart varit igång ett år kan man se att det är många som hört eller sett något om projektet. Det ser vi som mycket positivt.

Läs mer:

Projektet Skitsmarts webbsida

Följ projektet Skitsmart på Facebook

Läs mer i Greppa Näringens praktiska råd Bra hagar för både hästen och miljön