Så tillämpas nya forskningsresultat om integrerat växtskydd i praktiken

Mellan 2009 och 2014 satsades ungefär 100 miljoner kronor i 110 forskningsprojekt inom integrerat växtskydd finansierade av Stiftelsen lantbruksforskning och Jordbruksverket. I höstas kom en syntesrapport som utvärderar vilka praktiska tillämpningar som forskningen lett fram till. Nu finns även filmer och intervjuer från ett seminarium där rapporten presenterades.

Eve Roubinet, forskningssekreterare vid Stiftelsen Lantbruksforskning, har sammanställt rapporten. Hon menar att det behövs mer forskning och mer samarbete mellan forskare och rådgivningsorganisationer.

Några forskningsprojekt tog upp generella aspekter kring IPM. Slutsatser från dessa är bland annat att det finns ett behov av att öka tillgängligheten, råden och informationen om IPM till lantbrukare, att utöka aktiviteter kring prognos- och varningssystem och förbättra incitamenten för lantbrukare och rådgivare att använda dessa.

I rapporten finns en genomgång av forskningsläget för fyra ekonomiskt viktiga skadegörare och odlingssystem: Fusarium i spannmål, potatisbladmögel (Phytophthora infestans) i potatis, betcystnematod (Heterodera schachtii) i sockerbetor och ogräs i jordbruksgrödor. En stor del av forskningsbudgeten gick till projekt inom dessa forskningsområden som är sådana som påverkar både skörd, ekonomi, miljö och folkhälsa.

Framgångsrika projekt

Några framgångsrika projekt identifierades, varav flera samarbetsprojekt. Bland annat har det stora BioSoM-programmet (Biological Soil Mapping) resulterat i en kommersiellt tillgänglig analys av markburna patogener genom Eurofins. Ett annat framgångsrikt projekt handlar om doftämnen, så kallade kairomoner, mot skadeinsekter i äppelodlingar, vilket drastiskt kan minska användningen av insekticider.

Forskningsresultat som har potential att tillämpas i praktiken kommuniceras i regel på ett bra sätt till rådgivarorganisationerna och därefter vidare till lantbrukarna, enligt rapporten. Det varierar dock i vilken utsträckning de nya forskningsrönen därefter tillämpas av lantbrukarna. Råd som tillämpas både snabbt och framgångsrikt handlar om användning av toleranta sorter och jordanalys för att förebygga betcystnematod i sockerbeta. Däremot tillämpar inte lantbrukarna i lika stor utsträckning nya forskningsrön kring beslutsstödssystem, resistenta sorter i potatis och spannmålsodling eller alternativ ogräsbekämpning för att minska användningen av herbicider, enligt rapporten.

Efterlyser deltagande forskning

I rapporten efterlyser man deltagande forskning som genomförs tillsammans med lantbrukarna för att öka tillämpningen av forskningsresultaten. I rapporten poängteras att inget av forskningsprojekten om de stora grödorna hade utförts i samarbete med lantbrukare under faktiska förhållanden i fält.

En slutsats från rapporten är att det gjorts stora framsteg i Sverige inom IPM-fältet, men att det ännu inte finns några tecken på att det övergripande målet med EU-direktivet uppnåtts, det vill säga att minska beroendet av växtskyddsmedel. Däremot är Sveriges användning av växtskyddsmedel mätt som hektardoser av fungicider och insekticider redan idag så mycket som 90 procent lägre än EU-snittet, medan hektardoserna av herbicider är i nivå med EU-snittet, enligt rapporten.

Några styrkor, svagheter, hot och möjligheter för tillämpning av forskningsresultat inom IPM.
Källa: Syntesrapporten: Research and Development Projects with Focus on IPM – A Synthesis Report av Eve Roubinet, Stiftelsen Lantbruksforskning, 2017.

Mer kunskap:

Filmer och intervjuer från IPM-seminariet den 27 november, 2017.

Syntesrapporten: Research and Development Projects with Focus on IPM – A Synthesis Report av Eve Roubinet, Stiftelsen Lantbruksforskning, 2017.

Nyligen lanserade Stiftelsen Lantbruksforskning och forskningsrådet Formas en strategisk programsatsning inom trädgård och integrerat växtskydd, IPM.

Läs mer på Jordbruksverkets sida om Integrerat växtskydd.