På jakt efter nya fosforåtgärder i lantbruket

Att lära av andra länder och hitta nya fosforåtgärder är några saker som det arbetas med i det stora svenska LIFE-projektet. Med en budget på 300 miljoner kronor under sju år kommer resultatet från projektet att få betydelse för att genomföra vattendirektivet.

I Sveriges största EU-LIFE projekt genom tiderna studeras internbelastning av fosfor i sjöar, hur vandringshinder kan åtgärdas, hur kommuner kan samverka, åtgärder i lantbruket och mycket mer. För lantbruket görs beräkningar av olika ambitioner för att minska kväve och fosforläckaget. Förenklat beskrivet är den mest ambitiösa nivån ”fullt uppnående av vattendirektivets god ekologisk status” och den minst ambitiösa är att inga fler åtgärder görs än dagens. För varje nivå beskrivs ekonomiska konsekvenser för lantbruket och betydelsen för vattenmiljön.

Det pågår ständigt forskning inom och utanför Sverige om miljöåtgärders effekter. Därför kommer dataunderlaget till vattenmyndigheternas nuvarande beräkningar att granskas och uppdateras med ny kunskap om åtgärderna. Dessutom har det kommit fram nytt underlag i form av en ny lerhaltskarta för svensk åkermark. Det är viktigt att även den används för att bedöma möjligheten för exempelvis strukturkalkning, en åtgärd som passar bäst på lerjordar.

Fler åtgärder i verktygslådan

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram gäller fram till 2021. I jordbruksdelen av programmet finns sju fosforåtgärder. De är samma som landsbygdsprogrammet ger ersättningar för, till exempel fosfordammar, strukturkalkning och anpassade skyddszoner. Men i praktiken görs många andra åtgärder som kan minska fosforförluster i växtodlingen. En del av dem kan ha gjorts under lång tid och kanske inte ens ses som ”miljöåtgärder”.

För det fortsatta arbetet är det viktigt att verktygslådan innehåller fler än sju åtgärder. Därför undersöks nu fler åtgärder, som kan komma att finnas med i beslutet för vattendirektivets tredje cykel från 2021 till 2027.

En mycket stor svårighet är att kvantifiera effekten av en åtgärd, som logiskt sett minskar fosforläckaget, men där det inte finns fältförsök eller experiment som beskriver hur mycket de minskar läckaget. Att avfasa rasande slänter i ett dike så att de inte längre fyller på vattnet med jord och fosfor kan vara ett exempel på en sådan åtgärd.

Lära sig av andra länder

De flesta länder upplever mer eller mindre stora svårigheter med att genomföra vattendirektivet. Därför är många pigga på att titta hur andra gör för att lära sig och knycka goda idéer. En del i LIFE-projektet handlar just om att lära av andra länder i EU. Exempel på arbetssätt som kommer att studeras närmare är:

• River Contracts i Italien. Förenklat beskrivet är det samverkan mellan kommun, boende och företag i ett avrinningsområde i syfte att ta fram en gemensam målnivå och åtgärder för renare vatten.
• Oplandskonsulte i Danmark. 28 rådgivare som har i uppdrag att arbeta uppsökande och målinriktat med att anlägga våtmarker och fosfordammar.
• Catchment Sensitive Farming i England. Gårdsrådgivning för att bland annat hjälpa bönder att söka miljöstöd.

Läs mer på www.richwaters.se