Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Mjölk utan kraftfoder är nyttigt och klimatsmart – men till vilket pris?

Foto: Carin Clason

Mjölk utan kraftfoder – till vilket pris?

17 april 2018

Visst kan kor mjölka på enbart vallfoder. Avkastningen blir lägre, men mjölken innehåller mer nyttiga fettsyror. Mjölkpriset kan behöva öka med upp till 30 procent och det ställer högre krav på växtnäring i balans. Detta enligt en rapport om gräsbaserad mjölkproduktion av NIBIO, norskt institutt for bioøkonomi.

Det finns ett ökat intresse från konsumenterna att köpa mjölk och kött från kor och ungnöt som utfodrats med enbart gräs eller vallfoder. Mjölken antas innehålla mer nyttiga näringsämnen, idisslarnas förmåga att omvandla grovfoder till mjölk och kött utnyttjas till fullo och när kraftfoder utesluts förväntas klimatpåverkan minska.

Studien gjordes dels som en litteraturstudie och dels som en analys av data från fyra ekologiska mjölkgårdar i Rörosområdet. Målet med studien var att granska hur mjölkavkastning, mjölkkvalitet, djurhälsa, näringstillgång och ekonomi i mjölkproduktion påverkas utan kraftfoder i just Rörosområdet.

Tre scenarier analyserades (alla med vårkalvning):

  • Kraftfoder under hela laktationen
  • Kraftfoder endast under stallperioden
  • Inget kraftfoder

Positiva effekter för klimat och hälsa – men även problem

Andelen nyttiga fettsyror ökar när kraftfoder utesluts. Minskat inköp av kraftfoder, speciellt importerat, kan minska produktionens klimatpåverkan.

Däremot kan flera problem uppstå. Grovfoderintaget ökar när kraftfodret utesluts, men näringsförsörjningen kan bli för låg beroende på grovfodrets kvalitet och att kon har en hög genetisk kapacitet för mjölkproduktion. Korna kan drabbas av acetonemi¹ och få nedsatt fruktsamhet på grund av för dålig energiförsörjning. Flera sjukdomar som beror på mineralbrist kan också förekomma, eftersom det är svårare att utfodra mineraler som annars är tillsatta i kraftfodret.

Mjölkpriset behöver öka

Vid utfodring utan kraftfoder minskar mjölkavkastningen med mellan 22 och 26 procent i de framräknade scenarierna, jämfört med deras skattade produktionspotential. För de kor som var utan kraftfoder endast på betet minskade mjölkavkastningen med 12 till 16 procent. Tre av de fyra gårdarna hade behov av ett ökat mjölkpris när kraftfodret uteslöts helt eller under betesperioden. Den fjärde gården hade tillgång till stor areal och kunde även sälja grovfoder från gården. Den extra mjölkbetalningen behövde vara mellan 4 och 14 procent när kraftfoder uteslöts från bete och mellan 3 och 34 procent när kraftfodret försvann helt.

När inget eller mindre kraftfoder köps in minskar inköp av kväve, fosfor och kalium till gården. De analyserade gårdarna köpte till viss del in organisk gödsel, men växtnäringsbalanserna visar på låga värden för växtnäringen. Vall och bete kan drabbas av låga skördar till följd av brist på kväve, fosfor och kalium.

Mindre riskfyllt under betesperioden

Mjölkproduktion utan kraftfoder under betesperioden, men med kraftfoder från kalvning till betessläpp, är mindre riskfyllt. Och effekten på mjölkkvaliteten under betesperioden kommer till stor del att vara som utan kraftfoder under hela laktationen.

Frågan är vad konsumenten är villig att betala för? För mjölkproducentens del gäller det att ha noga koll på djurhälsa, grovfoderkvalitet och skördenivå och att marken inte utarmas på växtnäring. Markkarteringar och foderanalyser blir ett måste.

Studien genomfördes i samarbete med Norsk landbruksrådgivning (NLR), Norskt senter for økologisk landbruk (NORSØK) och Tine rådgivning.

Text: Carin Clason

1) Acetonemi betyder ”aceton i blodet” . Om foderstaten inte tillgodoser kons energibehov kan det leda till att kroppen börjar bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och ger dålig aptit. Källa: Jordbruksverket

Läs mer:
Økologisk mølkeproduksjon uten kraftfôr/Organic milkproduction with no concentrate supplementationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Steffen. A. Adler, Martha Ebbesvik, Sissel hansen, Rune Granås, Anitra Lindås, Håvard Steinshamn, NIBIO-rapport 4/41, 2018.

I Sverige pågår just nu två forskningsprojektPDF som utvärderar framtida miljömässiga och ekonomiska skillnader mellan en nötsektor bestående av gräsbaserad och kombinerad ekologisk mjölk- och köttproduktion baserad på dikor. Se sidorna 102-103 i rapport från Vallkonferens 2017.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan uppdaterades 2018-04-17 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp