Så tycker polska lantbrukare om miljöarbete

Polska och svenska forskare inom jordbruksmiljö har samarbetat under flera år. Nu redovisar de hur polska lantbrukare uppfattat saker som gödslingsplan och växtnäringsbalans, som använts längre i andra länder än i Polen.

I länderna runt Östersjön finns cirka 35 miljoner hektar åkermark. Cirka hälften av det finns i ett enda land och det är Polen. Hur den polska åkermarken brukas blir därför viktigt för Östersjön. Sedan några år tillbaka pågår olika svensk-polska samarbete inom lantbruk och miljö. Ett av dem sker i de båda områdena Mazovieckie (Masovien) i centrala Polen och Pomorskie (Pommern) i norra Polen.

Lantbrukarna fick lära sig om kvävebalanser, vara med om fältvandringar med rådgivare, utföra jordprovtagning och fick subventionerade kostnader för kalk och utsäde till fånggrödor. I projektet intervjuades 28 lantbrukare före och efter miljöinsatserna. Deras gårdar varierade i storlek från 13 till 150 hektar. Det fanns gårdar både med och utan djur. Medelåldern på lantbrukarna var 45 år.

Markkartering mest användbar

De 28 lantbrukarna fick prova: gödslingsplan, markkartering, växtnäringsbalans och fältvandring med rådgivare på sin gård. Efteråt svarade de flesta att de upplevde markkarteringen som mest användbar, men många hade gjort någon form av jordprovtagning tidigare. Gödslingsplan var mer okänd som åtgärd och många tyckte att det var svårt att göra den själv.

Att få gå med en rådgivare på gårdens fält och diskutera risker för näringsläckage upplevdes som lärorikt av vissa, men cirka 40 procent tyckte inte att det tillförde något. Ingen hade någon erfarenhet av att beräkna gårdens växtnäringsbalans och det var det verktyg som de tyckte var minst användbart. Lantbrukarna tyckte att växtnäringsbalansen förklarades på ett för akademiskt sätt och att rådgivarna inte var så väl förberedda i samtalet om dess nytta. Dock svarade 6 av de 28 att de ändrat något i odlingen till följd av att ha beräknat balansen.

Äldre och yngre lärde på olika vis

De 28 lantbrukarna fick också svara på frågan hur de trodde att det proaktiva miljöarbetet uppfattades av andra lantbrukare i bygden. Hälften trodde att det uppfattades positivt, cirka 25 procent trodde att det uppfattades negativt och att de sista cirka 25 procent var neutrala.

Intervjuerna visar också skillnader mellan yngre och äldre lantbrukare i förståelsen av växtnäringsflöden på gården. Även utbildningsnivån påverkade. Äldre lantbrukare hänvisade till lång erfarenhet och att ha lärt av andra lantbrukare medan de yngre ofta hade mera formell utbildning och skaffade sig ytterligare kunskap på internet.

En mätbar skillnad före och efter projektet var att lantbrukarna blivit medvetna om verktyg som är nya för dem som växtnäringsbalans, gödslingsplan och markkartering. De blev också medvetna om att de kan använda dem utan att det kostar mycket pengar. Andra åtgärder kostar desto mer, som att bygga ny gödsellagring på grund av EU:s nitratdirektiv. För sådana åtgärder har de visat intresse för att delfinansiera med hjälp av EU:s investeringsstöd.

Källa: Kiełbasa B., Pietrzak S., Ulén B., Drangert J.-O., Tonderski K. 2018. Sustainable agriculture: The study on farmers’ perception and practices regarding nutrient management and limiting losses. Journal of Water and Land Development. No. 36 p. 67–75. DOI: 10.2478/jwld-2018-0007.