Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Köttrassemin på mjölkkor lyfter nötköttsproduktionen

Charolais-tjurar på prövningsstationen för köttrastjurar i Gunnarp i Halland. Foto: Carin Clason

Köttrassemin på mjölkkor lyfter produktionen av nötkött

02 mars 2018

När mjölkkor semineras med tung köttras som charolais, simmental eller limousin ökar slaktkroppstillväxten med 11–13 procent hos de kalvar som föds upp som ungnöt. Motsvarande ökning med lätt köttras (hereford, angus) är 5–7 procent. Detta framkom i ett examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet där Elin Jonsson jämförde en stor mängd slaktdata.

Tack vare att det idag finns könssorterad sperma och teknik att välja ut de genetiskt bästa mjölkkorna kan fler insemineringar med köttras göras i mjölkbesättningarna. Detta leder till att vi får en klimatsmartare köttproduktion då köttrasseminering ger möjlighet till mer kött per insatt kalv i vidareuppfödningen.

Stort dataunderlag

Datamaterialet i studien kom från kokontrollen och där jämfördes drygt 1 400 000 ungnöt (mellankalv, kviga, stut, ungtjur) av ren mjölkras (SRB eller holstein), mjölkraskorsning (SRB korsad med holstein), mjölkras korsad med lätt köttras och mjölkras korsad med tung köttras. De undersökta parametrarna var slaktkroppstillväxt, slaktvikt, formklass och fettklass för djur slaktade mellan år 2000 och 2015.

Val av ras och ungnötskategori påverkar

Några slutsatser från studien är:

  • Kviga, stut och ungtjur visade större effekt av korsning än vad mellankalvarna gjorde oavsett ras. Mellankalvarnas form- och fettklass ökar med köttraskorsning men slaktkroppstillväxten ökar endast i kombination med charolais och simmental.
  • Ökningen av slaktkroppstillväxt är ungefär dubbelt så stor med tunga som med lätta köttraser.
  • Skillnaderna mellan korsningar med hereford respektive angus är små, men angus ger en något högre formklass.
  • Charolais är den av köttraserna som vid korsning ger störst ökning av slaktkroppstillväxten jämfört med rena mjölkraser. Störst effekt av korsningen erhålls hos ungtjurar i kombination med holstein.
  • Korsning med limousin ger störst ökning av formklass. Även denna effekt är störst i kombination med holstein.
  • Korsning med simmental är den av köttraserna som ger lägst ökning av fettklass. För simmentalkorsningar minskar fettklassen i kombination med SRB, men ökar i kombination med holstein. För alla andra köttraskorsningar, särskilt lätta köttraser, ökar fettklassen i jämförelse med rena köttraser.

Bättre resultat vid anpassad uppfödning och avel

I studien gick det att utläsa att många producenter föder upp ett fåtal köttraskorsningar tillsammans med rena mjölkraser eller mjölkraskorsningar och där är utfodringen troligen anpassad till mjölkrasernas behov. Här finns en utvecklingspotential att öka andelen köttraskorsningar och hålla dessa i en grupp med anpassad utfodring.

Ett annat sätt att öka värdet av korsningskalven är att använda könssorterad sperma av köttrasfäder. I denna studie gav charolais störst ökning av slaktkroppstillväxten i ungtjurskategorin. Charolais är också den vanligaste köttraskorsningen till mjölkraserna, men som det visade sig i ett tidigare examensarbete från Sveriges lantbruksuniversitet länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterger charolaiskorsningar också mer kalvningsproblem framförallt vid korsning med kvigor. Detta måste vägas in i lönsamheten tillsammans med att ungdjuren får rätt foderstat.

Författaren avslutar också med att önska en undersökning om hur avelstjurens avelsvärde påverkar korsningskalvens slaktegenskaper och lönsamhet när köttraskorsningar används.

Nytta för klimatet

Med en högre slaktkroppstillväxt och därmed en kortare uppfödningstid minskar klimatpåverkan per kilo kött. Uppfödning från mjölkbesättningen ger dessutom totalt sett mindre klimatpåverkan, eftersom växthusgasutsläppen kan fördelas på både mjölk och kött.

Sidan uppdaterades 2018-03-02 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp