Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Så påverkar dräneringsdjupet skörden och kvävet

Foto: Markus Hoffmann

Så påverkar dräneringsdjupet skörden och kvävet

16 februari 2018

Om täckdikningsrör finns på 60-65 centimeters djup istället för 95-120 centimeter så sjunker skörden betydligt och kväveutnyttjandet minskar med risk för ökat läckage. Det framkommer i ett nyss avslutat danskt försök.

I Danmark efterlystes ny kunskap om hur dräneringsdjupet påverkar skörden och markens kväveomsättning, alltså vilken påverkan det har om täckdikesrören finns på olika djup. Därför gjordes en studie där täckdikningsrör installerades på 60-65 och 95-120 centimeters djup. Försöksfältet, som ligger på sydöstra Jylland, var 3,8 hektar stort och studien pågick under sex år. Vårkorn och höstvete odlades omväxlande och mineralkvävehalten i marken provtogs varje vår. Rör installerades där grundvattennivån mättes regelbundet.

Så varierade grundvattnets nivå

Det var tydligt att dräneringsdjupet påverkade grundvattennivån. I rutorna med 60-65 centimeters dräneringsdjup var grundvattennivån under vintern ofta nära markytan. Under perioden mars till och med maj påverkades grundvattenytan direkt av nederbörden och den varierade då snabbare i rutorna där rören låg ytligare. Det gjorde att de år då höstvete odlades hämmades vetets rötter oftare av syrebrist av grundvattnet än i det djupare dränerade försöket. I båda försöksrutorna sjönk grundvattnets nivå till under 150 centimeters djup under sommaren.

Lägre skörd med grundare dränering

Det var tydligt att skörden var lägre i försöksrutorna med ytligare dräneringsrör. För vårkorn var kärnskörden 16-17 procent lägre som genomsnitt för perioden och för höstvete var den 0-23 procent lägre. Liknande resultat har erhållits i andra danska försök och i försök från andra länder, men de är äldre försök. De exakta orsakerna till den lägre skörden kan inte forskarna uttala sig om men nämner hämmad rotutveckling och ökade kväveförluster med utlakning och denitrifikation som tänkbara orsaker.

Sämre kväveutnyttjande

I höstvetet provades att inte tillföra något kväve alls och att tillföra halva normgivan och normgivan, som var 174/180 kg kväve per hektar. Syftet var att undersöka sambandet mellan kväveutnyttjande och dräneringsdjup. Sambandet visar att för kvävegivor under norm var kväveutnyttjandet sämre med ytlig dränering. Resultaten visar också att det krävs mer kväve för att få samma skörd om dräneringsrören ligger ytligt.

Sidan uppdaterades 2018-02-16 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp