Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

Dags att öka takten för strukturkalkningen, enligt ny rapport. Foto: Johan Malgeryd

Strukturkalkning i stor skala – vad krävs? Del 2 av 2

06 februari 2018

Den nya svenska lerhaltskartan visar att betydligt mer åkermark kan vara lämplig att strukturkalka än vad som tidigare bedömts. Och åtgärdstakten skulle behöva öka betydligt.

I en tidigare nyhet från Greppa Näringen som bygger på en ny rapport om strukturkalkning, beskrivs hur LOVA-stödet fungerat och hur stora arealer som har strukturkalkats hittills. Här återges uppgifter från samma rapport om hur mycket åkermark som potentiellt kan strukturkalkas och kostnaden för det.

Ny lerhaltskarta ger nya resultat

Sedan 2016 finns en ny digital lerhaltskarta framtagen av SLU. Den bygger på drygt 13000 jordprover från Jordbruksverkets nationella jordartskartering och däremellan interpolering interpolering med hjälp av gammastrålningsmätning.

I tidigare bedömning av hur mycket åkermark som skulle kunna strukturkalkas har en jordartskarta med skalan 1: 100 000 använts. Det ger en osäkrare bedömning av lerhalten än med den nya kartan.

Med den tidigare kartan bedömdes maximalt 670 000 hektar ha en lerhalt över 15 procent och därmed potential för strukturkalkning. Enligt den nya kartan handlar det istället om 1 263 000 hektar. Även om lättleror med så låg lerhalt som 15 procent kanske inte tillhör de jordar som ska strukturkalkas i första hand är slutsatsen ändå att potentialen är större än tidigare bedömningar visat.

I rapporten har kostnader för strukturkalkning i olika projekt sammanställts, alltså inte strukturkalkning hos lantbrukare. I projekten har kostnaden varierat mellan 4 300 och 5 000 kronor per hektar beroende på kalkgiva. Givorna varierade mellan 6 och 7 ton per hektar. Vattenmyndigheterna har räknat med en kostnad på 5 870 kronor per hektar för en giva på 8 ton per hektar.

Om all lerjord i södra och mellersta Sverige med mer än 30 procent lerhalt som inte redan kalkats (motsvarar cirka 562 000 hektar) skulle strukturkalkas blir kostnaden cirka 3,3 miljarder kronor. Det skulle minska fosforläckaget med ungefär 120 ton per år med en antagen effekt på 30 procent och ett medelläckage på 0,7 kilo fosfor per hektar och år.

I praktiken behöver dock inte all lerjord strukturkalkas. All lerjord har inte strukturproblem eller ligger vid sjöar och vattendrag som är övergödda. Om det skulle förverkligas och ske med ett LOVA-stöd på exempelvis 40 procent, skulle cirka 1,3 miljarder kronor i stöd behövas.

Om även all åkermark med 20-30 procent ler (400000 hektar) skulle strukturkalkas, skulle ytterligare 90 ton fosfor per år reduceras till en kostnad av 2390 miljoner kronor. Gränsen för när det är meningsfullt att strukturkalka är inte skarp och får bedömas från fall till fall beroende på markens skick.

Det är dock inte bara pengar som behövs för att lyckas strukturkalka i stor skala. Det är viktigt att strukturkalkningen görs under bra förhållanden och att kalken brukas ner snabbt och effektivt. Det kan vara svårt att hinna med ett extra arbetsmoment om tidsfönstret med bra väder är litet.

Det behövs också informationsinsatser för att intressera fler lantbrukare, till exempel låta lantbrukare som redan kalkat dela med sig av sina erfarenheter. Ytterligare ett hinder är att en del mark är arrenderad och om arrendekontraktet är kort eller osäkert uteblir lätt långsiktiga investeringar.

Göra om vart tionde år

En intressant aspekt som hittills inte pratats så mycket om är varaktigheten af effekten med de kalkningsmedel och givor som används idag. Äldre försök har visat på mycket långvariga struktureffekter (flera tiotals år), men då spred man bränd eller släckt kalk i ren form och i betydligt större givor än de vi använder idag.

I rapporten beskrivs att effekten varierar men åtminstone finns kvar i 10 år. Det skulle betyda att den areal som kalkades när LOVA-stödet kom år 2010 snart skulle behöva kalkas igen. I så fall går det att se strukturkalkning som något som måste upprepas regelbundet vart tioende år med en årlig kostnad på cirka 500 kronor per hektar för lerjordar.

Till sist påpekas också att takten på strukturkalkningen skulle behöva öka betydligt. Hittills har i medeltal 6000 hektar per år kalkats. Om 562000 hektar ska kalkas, och det är EU:s tidtabell för vattendirektivet med målår 2027 som ska bestämma takten, skulle cirka 56000 hektar per år behöva kalkas.

Källa: Strukturkalkning i stor skala – vad krävs och vad kostar det? Underlag till vitbok för projektet Levande kust. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterav Pia Geranmayeh, Sveriges Lantbruksuniversitet för BalticSea2020, publicerad år 2018.

Läs också första delen i Greppa Näringens artikelserie om strukturkalkning: Strukturkalkning i stor skala - vad har gjorts och vad krävs. Del 1 av 2, länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterav Markus Hoffmann, (publicerad 2018-01-26).

Sidan uppdaterades 2018-02-09 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp