Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Vårplöjning ger mindre fosforläckage

Foto: Janne Andersson

Vårplöjning ger mindre fosforläckage

02 februari 2018

Om marken lämnas i stubb över vintern och vårplöjs minskar jorderosionen och därmed forsforläckaget. Det bekräftar ett nytt fältförsök från NIBIO, Norsk institutt for bioøkonomi.

I Norge finns mycket kunskap om jorderosion och hur den kan motverkas. Med åren har också en detaljerad jordarts- och lutningskarta gjorts över åkermarken. Kartan får sedan styra åtgärder i ett stödsystem för att påverka i vilket skick lantbrukaren lämnar markytan över vintern. Bland annat betalas, liksom i Sverige, för vårplöjning men också för att direktså höstsäd och det med 1 700 kronor per hektar i vissa fylken (län).

Nu finns ett nytt jordbearbetningsförsök på jord med låg risk för jorderosion. Under tre år togs prover på dräneringsvatten och ytavrinnande vatten från nio försöksrutor. I försöket gjordes tre olika behandlingar:

  1. höstplöjning med vårkorn på våren,
  2. höstplöjning med efterföljande sådd av höstvete och
  3. vårplöjning med vårkorn.

Mindre kväveutlakning vid tidig höstsådd

Som vanligt påverkades jord- och fosforförlusterna av hur mycket det regnade de tre åren. Och rutorna med vårplöjning, alltså de som lämnades i stubb över vintern, hade lägre jordförlust än rutor som var plöjda över vintern eller där höstvete växte.

När höstplöjda rutor jämfördes med höstsådda rutor varierade skillnaden mellan åren. År då höstvete såddes tidigt (den 10 september) hann grödan växa sig större än när sådden skedde sent (början av oktober), vilket påverkade erosionen.

Kväveläckaget från de tre olika behandlingarna var mellan 10 och 20 kg per hektar som medeltal för de tre åren. Såtidpunkten för höstvete påverkade kväveutlakningen. Det utlakades mindre kväve när höstvetet såddes tidigt och hann ta upp mer kväve ur marken.

Växtskyddsmedel i vattnet

Alla försöksrutor sprutades med glyfosat efter skörd. Halten av glyfosat mättes sedan både i dräneringsvattnet och i vattnet som rann av jorden på markytan. En lärdom från de tre åren är att mängden regn och tidpunkten efter sprutning har stor betydelse för läckaget. Och jordbearbetning påverkar vilken förlustväg som blir dominerande.

I stubb som lämnas över vintern är rester av glyfosat på markytan exponerade för ytavrinning. Om jorden plöjs vänds istället ytjord med glyfosat en bit ner i markprofilen, vilket kan påskynda transport nedåt till dräneringsledningarna.

Det var oftast mindre än en procent av mängden glyfosat som läckte ut. Men koncentrationen har betydelse för den akuta giftigheten. I dräneringsvattnet var den högst uppmätta koncentrationen 21 mikrogram per liter vatten. Det jämför forskarna med ett gränsvärde för vattenlevande organismer som är satt till 28 mikrogram per liter. I avrinnande ytvatten var den högsta koncentrationen 79 mikrogram per liter.

Källa: Kjelle avrenningsforsøk. Årsrapport 2016–2017 for jordarbeidingsforsøk på lav erosjonsrisikoPDF (rapporten som pdf) av Marianne Bechmann, Torsten Starkloff, Sigrun H. Kværnø, Ole Martin Eklo, Geir Tveiti. NIBIO Rapport Vol 3, 148. 2017.

Sidan uppdaterades 2018-02-02 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp