Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Strukturkalkning i stor skala – vad har gjorts och vad krävs? Del 1 av 2

Strukturkalkning kan göra stor nytta i lerjordsområden för vattenkvaliteten. Foto: Johan Malgeryd

Strukturkalkning i stor skala – vad har gjorts och vad krävs? Del 1 av 2

26 januari 2018

Cirka 42 000 hektar åkermark har strukturkalkats de senaste åren och många lantbrukare vittnar om goda effekter på jorden. Lantbrukarna i länen kring Mälaren har utnyttjat LOVA-stödet mest och det är också i lerjordsområden som det gör nytta för vattenkvaliteten.

Forskaren Pia Geranmayeh på SLU har för stiftelsen BalticSea 2020 sammanställt hur stor areal som strukturkalkats hittills i Sverige och vilka erfarenheterna är av det. Syftet med strukturkalkning är att förbättra lerjordars struktur vilket kan ge både högre skörd och lägre fosforläckage. Strukturkalkning är en av de åtgärder som enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska minska fosforläckaget mest från åkermarken och det är viktigt att det finns förutsättningar för att genomföra det i stor skala.

82 miljoner kronor till 42 000 hektar

Under åren 2010 till 2016 har sammanlagt cirka 42 000 hektar åkermark strukturkalkats. För det har 82 miljoner kronor betalts ut i LOVA-stöd. Eftersom stödnivån har varit 40 - 50 procent har den totala kostnaden varit ungefär dubbelt så hög.

Strukturkalkning är en åtgärd med dubbla penningpåsar och utöver LOVA går det att söka investeringsstöd för det inom landsbygdsprogrammet. En slutsats från rapporten är att det bara är en handfull som beviljats det stödet hittills. Förklaringen är att det inte finns öronmärkta pengar för sådan kalkning utan den åtgärden får konkurrera med andra investeringar. Prioriteringarna styrs av de regionala handlingsprogram som tagits fram hos respektive länsstyrelse.

Södermanland i topp

Södermanland är det län där det strukturkalkats mest med cirka 7 200 hektar. På andra plats kommer Västmanlands län med 6 800 hektar och sedan Östergötland med 6 700 hektar, Västra Götaland med 5 600 och Uppsala med 5 400 hektar och så vidare. Det går inte söka LOVA-stöd som enskild lantbrukare utan man måste gå ihop och söka stödet tillsammans. Exempelvis kan kommuner, föreningar eller LRF också göra det. Det har varit stor skillnad i hur många lantbrukare som samverkat om en gemensam ansökan. I Örebro län var medelprojektet 13 hektar och i Skåne 500 hektar.

Går att förbättra

Omfattningen på strukturkalkning behöver öka betydligt och i rapporten ges konkreta förslag på vad som skulle krävas för att det ska ske. Det beskrivs i en kommande nyhet från Greppa Näringen. Men det handlar bland annat om att underlätta handläggningen på länsstyrelserna. Då ökar chansen att de sökande kan få svar tidigt på året om de får pengar eller inte. För att strukturkalkning överhuvudtaget ska få effekt krävs att den planeras noga och görs under rätt förutsättningar. Det handlar också om att göra både regionala och lokala prioriteringar över var åtgärden är lämpligast.

Källa: Strukturkalkning i stor skala – vad krävs och vad kostar det? Underlag till vitbok för projektet Levande kust.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Pia Geranmayeh, Sveriges Lantbruksuniversitet för BalticSea2020, publicerad år 2018.

Sidan uppdaterades 2018-02-09 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp