Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Klimat- och skördevinster med vall i stråsädesväxtföljd

Foto: Mårten Svensson

Vall ger klimat- och skördevinster i växtföljd med stråsäd

19 december 2017

Att införa ett år vall i en fyraårig växtföljd med stråsäd på en gård i Skåne gav högre halt organiskt kol i marken och ökade veteskördar. När vallen rötades till biogas blev det dubbel klimatnytta genom kolinlagring i mark och ersättning av fossila bränslen.

Forskare i Lund och Uppsala har genomfört en unik klimatstudie tillsammans med en skånsk lantbrukare. Syftet var att studera hur klimatpåverkan ändras om växtföljden läggs om från att bara producera livsmedel till att producera både energi och livsmedel. På den 650 hektar stora gården infördes ett år vall i en växtföljd som annars består av: höstraps, två år höstvete och därefter havre. Vall fick ersätta havre. Vallen rötades sedan tillsammans med grisgödsel i en biogasreaktor på gården.

Förändringar i markens halt av mull och organiskt kol går sakta, så det tar tid för jordprovtagning att visa skillnader. Därför utförs sådana här studier ofta med olika kolbalansmodeller.

Mullhalten ökar sakta men säkert

Att införa ett år med gräs i växtföljden gjorde att markens innehåll av organiskt kol ökade från 2 till 3 procent på 20-30 år, om halmen i växtföljden inte skördas. Om halmen förts bort tar det 30-40 år att få samma ökning av kolhalten. Efter cirka 140 år har kolhalten stabiliserat sig (så kallat ”steady state”) på en nivå på 3,0 procent i den nuvarande växtföljden och 5,1 procent i växtföljden med vall beräknat på att lämna kvar halm i båda scenarierna. Även i växtföljden utan vall sker en viss ökning av det organiska kolet eftersom rötrest sprids och höga skördar ger stor mängd skörderester.

Högre veteskörd kompenserar delvis bortfall av havre

På 50 års sikt kommer ökningen i markens mullhalt att leda till 8-16 procent högre veteskörd. När ”steady state” uppnåtts efter 140 år beräknas skörden ha ökat med 16-32 procent. Eftersom vete odlas två år i växtföljden, kompenserar två års högre veteskörd till stor del att havre föll bort och att matproduktionen därför minskade med 25 procent.

Mycket bättre för klimatet

Den enskilda faktor som bidrag mest till klimatnytta var att mängden organiskt kol i marken i växtföljden ökar där ett år vall införts. Ökningen motsvarade 2 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år. Och när den producerade biogasen ersatte fossila bränslen blev utsläppen, motsvarande 3 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år lägre än växtföljden utan vall.

Forskarna är tydliga med fördelarna av att kombinera mat- och energiproduktion i samma växtföljd. Det kan öka säkerheten i både livsmedels- och energiproduktionen. I studien ingick inte att studera växtnäringsläckage. Vall utlakar dock generellt mindre kväve än stråsäd även om den i detta fall plöjdes redan efter ett år. Men för att det ska odlas mera vall måste det förstås finnas en marknad för det, exempelvis som ingrediens till biogas.

Sidan uppdaterades 2017-12-19 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp