Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Miljövänliga baljväxter skapar nya möjligheter för lantbruket

Lupinsorter för livsmedelsändamål i storskalig försöksodling inom projektet MegaLegumes. Foto: Gunnar Backman, Nordisk råvara.

Miljövänliga baljväxter skapar nya möjligheter för lantbruket

28 november 2017

Potentialen att odla mer baljväxter i Sverige är stor och skulle kunna ge vinster för både miljö och lantbruk. Det menade föreläsarna på seminariet Mer baljväxter på åkern och tallriken – hur kommer vi dit? som nyligen arrangerades vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Fördelarna med baljväxter är många. De är hälsosamma, klimatsmarta och producerar förnybart kväve som minskar behovet av gödsel och fossil energi. Trots det odlar vi väldigt lite baljväxter i Sverige. Men nu ökar efterfrågan bland konsumenterna och en rad möjligheter verkar öppna sig på marknaden.

– Det finns utrymme att öka odlingen av baljväxter rejält i svenskt jordbruk, sa Georg Carlsson, som forskar om odlingssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp inom forskningsprojektet New Legume Food.

Han uppskattade att arealerna av baljväxter skulle kunna fördubblas, kanske till och med tredubblas, och samtidigt bibehålla en god växtföljd med tillräckligt många år mellan baljväxtgrödorna för att undvika problem med skadegörare.

Stort intresse från odlare och industri

Han berättade om svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter och presenterade ett examensarbete om förutsättningarna för att öka odlingen av baljväxter i Sverige. I arbetet intervjuas lantbrukare samt representanter inom livsmedelsindustrin.

– Det finns stort intresse och en väldigt positiv attityd både från odlare och företag som kan processa baljväxter till livsmedel, sa Georg Carlsson.

Både lantbrukare och industri upplever att intresset för baljväxter ökar bland konsumenterna, enligt studien. Lantbrukarna ser dessutom flera vinn-vinnsituationer med mer baljväxter i odlingssystemet, bland annat en möjlighet att ersätta den minst lönsamma grödan och få positiva växtföljdseffekter.

– På senare år finns även gynnsamma styrmedel i EU:s jordbrukspolitik som förgröningsstöd, som bland annat kräver att man har ekologisk fokusareal. Här finns ett incitament för att odla mer baljväxter för att få stödet, sa Georg Carlsson.

Både nya och traditionella sorter

Han ser förutsättningar att utöka odlingen av ärter och åkerbönor i södra Sverige medan bruna bönor anses kunna odlas framför allt i Kalmarregionen, men även andra typer av trädgårdsbönor som borlotti, kidney, svarta och vita bönor verkar gå att odla på Öland, Gotland samt troligen i Skåne och Blekinge.

Det finns också möjligheter kring andra baljväxter som är nya i svensk odling som lupinsorter för livsmedelsändamål och linser, men också en renässans för nygamla baljväxter som traditionella gotlandslinser, bondbönor och gråärter.

Men det finns också utmaningar med baljväxtodlingen. Lantbrukare uttryckte en osäkerhet inför att få avsättning för grödan, medan industrin uttryckte osäkerhet inför om svensk odling skulle kunna möta industrins krav på volymer och produktionsstabilitet.

– Det här ser vi lite som ett moment 22. Lantbrukarna är delvis osäkra om de har avsättning och livsmedelsindustrin är osäkra på om volymerna är tillräckliga, sa Georg Carlsson.

Slutsatsen är därför att det behövs mer dialog och samarbete mellan lantbrukare och livsmedelsindustri för att ge båda parter säkrare underlag för investeringar.

Nya initiativ för baljväxtodling

Flera initiativ har startats under året med syfte att öka odlingen av baljväxter i Sverige.

  • New Legume Foods är ett forskningsprojekt med syfte är att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från baljväxter odlade i Sverige, till exempel bönor, linser och ärter. I projektet deltar Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Jönköping International Business School, Orkla Foods, Fazer, Oatly, regionförbunden i Kalmar och Skåne län samt Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter (KÖTP). Projektet pågår 2017-2020.
  • MegaLegumes är ett projekt inom det europeiska innovationspartnerskapet EIP-Agri (European Innovation Partnership Agricultural Productivity and Sustainability). Syftet är att öka tillgången på vegetabilisk proteinråvara till livsmedelsindustrin från åkerböna och lupin. Projektet leds av Rise Jordbruk och livsmedel (tidigare JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Övriga aktörer är Hushållningssällskapet Väst, Nordisk Råvara AB, Lantmännen Cerealia AB, Veggi AB och So Fungy Ek. för. Projektet pågår 2017-2019.

Sidan uppdaterades 2017-11-28 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp