Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Blommor kan stärka växtskyddet

Flerårig gröngödsling i grönsaksodling med rödklöver, vitklöver, käringtand, gräsfröblandning och självsådd luddvicker och humlelusern. Delar av gröngödslingen får gå i blom medan andra delar putsas. Foto: Elisabeth Ögren

Blommor kan stärka växtskyddet

21 november 2017

Naturliga fiender spelar en viktig roll i växtskyddet. Vissa beräkningar värderar deras insatser globalt till drygt 400 miljarder amerikanska dollar per år. Trots det har betydelsen av de naturliga fienderna försummats de senaste 50 åren och studierna på området är få, enligt en ny rapport från EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporten diskuterar hur naturliga fiender skulle kunna gynnas med enkla metoder.

Blommor kan stärka växtskyddet

Färgkulla blommar i en flerårig blomsterremsa i grönsaksodling. Remsan består av 2 ängsfröblandningar med 28 olika örter och 4 gräs. Foto: Elisabeth Ögren

Växtskyddet kan förstärkas i grönsaks- och fruktodlingar med hjälp av blommande växter och så kallad habitatmanipulering som gynnar skadegörarnas naturliga fiender. På så vis minskar skadetrycket. Habitatmanipulering innebär att man förbättrar livsmiljöerna för skadegörarnas naturliga fiender genom att öka mångfalden i odlingssystemen på fältnivå, gårdsnivå eller landskapsnivå.

Större fördel i trädgårdsodling

Enligt rapporten är det mer fördelaktigt att tillämpa habitatmanipulering i trädgårdsodling än i odling av lantbruksgrödor som spannmål och baljväxter. En orsak är att grönsaksfält ofta är mindre så att det blir lättare för de naturliga fienderna att kolonisera fälten. Dessutom har grönsakerna ett högre värde, vilket gör det lättare för odlaren att bära de ökade kostnaderna till följd av exempelvis minskad produktionsyta och ökade arbetskostnader.

Ett lyckat exempel på habitatmanipulering är från Kalifornien i storskalig odling av ekologisk sallat som samodlas med strandkrassing för att bekämpa sallatsbladlusen. I övrigt är kunskaperna relativt begränsade om habitatmanipulering och det har gjorts få vetenskapliga studier i praktisk odling. Det är också få studier som kunnat visa att fler naturliga fiender verkligen förbättrar växtskyddet i odlingen, troligtvis på grund av de komplexa samspel det rör sig om.

I rapporten publiceras också bilder från svenska gårdar som deltagit i Jordbruksverkets projekt ”Biodiversitet i frilandsodlingen”. I projektet har man testat 50 olika åtgärder för att gynna naturliga fiender och pollinerare. Det kan handla om åtgärder som ett- och fleråriga blomsterremsor, skalbaggsåsar och fångstgrödor som lockar till sig skadegörare.

Elisabeth Ögren är rådgivare inom ekologisk produktion på Jordbruksverket och har arbetat med projektet.

– Av vad vi sett så här långt verkar det mest intressanta vara att ha mer komplexa blandningar, gärna fleråriga, eftersom vi hittar en större mångfald av nyttodjur där än i enkla blandningar.

– Av vad vi sett så här långt verkar det mest intressanta vara att ha mer komplexa blandningar, gärna fleråriga, eftersom vi hittar en större mångfald av nyttodjur där än i enkla blandningar som bara består av en eller två arter. Det kan vara en flerårig blomsterremsa med en mångfald av arter eller en gröngödsling med flera arter där man inte putsar hela gröngödslingen utan låter delar av den gå upp i blom, säger Elisabeth Ögren. Vill man gå på enklare lösningar och ettåriga blandningar är bovete ett säkert kort som lockar många nyttodjur, blommar tidigt och länge och konkurrerar bra med ogräsen, säger hon.

Kan kombineras med fånggrödor

Det behövs samarbeten mellan forskare, rådgivare och odlare för att ta fram system som kan användas i praktiken, menar rapportförfattarna. En väg att gå som skulle kunna öka möjligheten för odlare att använda sig av habitatmanipulering är att använda sig av mångfunktionalitet, exempelvis att kombinera habitatmanipulering med fånggrödor.

Enligt rapporten är det dock viktigt att vara noggrann när man väljer hur åtgärden utformas, så att skadegörarproblemen inte ökar istället för att minska. Habitatmanipulering behöver också kombineras med andra metoder som en bra växtföljd, motståndskraftiga sorter och lämplig tillförsel av näring.

Läs mer:

Sidan uppdaterades 2017-11-21 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp