Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Strukturkalkning är lönsamt för både lantbruk och miljö

Spridning och inblandning av kalk. Foto: Jens Blomquist

Strukturkalkning är lönsamt för både lantbruk och miljö

14 november 2017

Strukturkalkning ger mycket långsiktiga och positiva effekter på markstrukturen och minskar samtidigt risken för utlakning av fosfor på lerjordar. Det slår forskare från Sveriges lantbruksuniversitet fast i en ny slutrapport som utvärderar de långliggande kalkningsförsöken på Lanna försöksgård i Västergötland.

Strukturkalkning är lönsamt för både lantbruk och miljö

Jorden körs i en regnsimulator för att undersöka hur stabila aggregaten är samt risken för utlakning av fosfor. Foto: Kerstin Berglund

En stor del av fosforläckaget från lerjordar sker med fosfor bundet till jordpartiklar som transporteras bort med yt- och dräneringsvatten till vattendragen. Fosforläckaget kan därför minskas om markstrukturen förbättras så att jordpartiklarna bildar större aggregat som inte kan transporteras lika lätt.

Dyrt men lönsamt

Att strukturkalka är relativt dyrt. Men åtgärden kan ändå vara lönsam eftersom de positiva effekterna är så pass långsiktiga. Strukturkalkning kan därför jämställas med andra investeringar med lång avskrivningstid som till exempel dränering, menar forskarna. Den totala kostnaden för kalk och nedbrukning beräknas i rapporten till cirka 5000 kronor per hektar för en giva på 7 ton per hektar.

Går att söka bidrag

Forskarna bedömer att strukturkalkning är lönsam på lerjordar med stor fosforutlakning under förutsättning att bidragen ligger på samma nivå som idag. I många län finns möjlighet för lantbrukare att gå samman och söka bidrag för strukturkalkning via Havs- och vattenmyndighetens anslag till Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Stödet motsvarar högst 50 procent av kostnaden och söks genom länsstyrelserna. Det finns även en möjlighet att som enskild lantbrukare söka investeringsstöd för strukturkalkning inom landsbygdsprogrammet. Utgifterna måste då vara minst 100000 kronor och stödet täcker högst 40 procent. 

Resterande kostnader kan täckas

Forskarna påpekar att resterande kostnader skulle kunna täckas av minskad bearbetning under spridningsåret, minskat behov av pH-kalkning, färre bearbetningar inför sådd och jämnare och högre skördenivå. Dock är intäktssidan osäker, bland annat eftersom skördeeffekterna varierar. Några säkra effekter på skördens storlek kunde inte observeras under det år som proverna togs, men resultat från tidigare år visar på skördeökningar i många fall, dock inte överallt.

I de långliggande försöken har strukturkalk använts, det vill säga bränd och släckt kalk. Ännu finns inga svenska studier som undersöker den långsiktiga effekten av dagens strukturkalkningsmedel, som istället består av en blandning av 15 procent släckt kalk och resten kalkstensmjöl.

Försöken på Lanna försöksgård

De långliggande kalkningsförsöken på Lanna försöksgård.

  • I försöken användes strukturkalk bestående av bränd och släckt kalk.
  • Till jordarna tillfördes motsvarande 6 ton kalciumoxid per hektar.
  • Försöken anlades år 1936 respektive 1941. Vissa försöksrutor kalkades igen på 1970-talet. Prover togs 2014 i denna studie.
  • Projektet har finansierats av Stiftelsen lantbruksforskning.

Läs mer:

Slutrapport för projektet: Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförlusterPDF av Kerstin Berglund, Ararso Etana, Magnus Simonsson, Jens Blomquist och Gunnar Börjesson, institutionen för mark och miljö, SLU.

Praktiskt råd om strukturkalkning från Greppa Näringen:
Strukturkalkning – bra för både mark och miljölänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Greppa Näringens praktiska råd nr 23, 2015 av Kerstin Berglund och Jens Blomquist, SLU samt Johan Malgeryd, Greppa Näringen, Jordbruksverket.

SLU:s webbsida för strukturkalkningsfrågorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan uppdaterades 2017-11-16 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp