För mycket djur i Bretagne

I en ny rapport av EU-kommissionen pekas Bretagne i Frankrike ut som ett av Europas problemområden för näringsläckage. Problemen är välkända och miljökostnaderna är mycket höga.

EU-kommissionen har gjort en sammanställning över odlingsområden i Europa där det finns för mycket djur i förhållande till odlingsarealen. I den 500 sidor tjocka rapporten beskrivs vad som kännetecknar dessa områden, vilka miljökostnaderna är, vilka lösningar som redan finns och vilka som borde finnas. Ett känt sådant problemområde är Bretagne vid Atlantkusten i nordvästra Frankrike. Djurhållningen är omfattande och en stor andel av den franska matproduktionen sker där.

Stora kostnader för många

Det stora kväve- och fosforläckaget har lett till omfattande strandnära algblomning som påverkar kustens boende och näringsliv påtagligt. Av gästerna klagade 23 procent på algerna och antalet hotell på en av stränderna har minskat från sex stycken till endast ett, delvis beroende på algerna och att fastighetspriserna har sjunkit.

Rapportförfattarna har satt miljökostnaderna i Bretagne i relation till vad kostnaderna är för odlingens kväveläckage i hela Frankrike. Om det skulle gå att rena franska floder och kuster från utlakat kväve från åkermarken skulle det kosta 500 miljarder kronor per år. Motsvarande siffra för att rena bort nitrat i grundvattnet har beräknats till extrema 5 000 miljarder.

Råden till bönderna i Bretagne

Råden som bönderna i Bretagne får är:

• Max 210 kilo kväve per hektar. I extra känsliga områden, som kring dricksvattentäkter, får max 210 kilo kväve per hektar tillföras totalt med stall- och mineralgödsel.
• ”Precision nutrition”. Så kallas ett av flera projekt för att uppmana användning av fasutfodring och fytas i foder till grisar. Genom det har 40 procent mindre kväve och 60 procent mindre fosfor i djurens gödsel uppmätts i projekt i Bretagne.
• Täck över flytgödselbehållare. Bara cirka 40 procent av flytgödselbehållarna i Bretagne har täckning. Det regnar 1 300 millimeter per år i delar av Bretagne, så täckning som leder bort regnvatten bedöms vara lönsamt. Kalkylen går ihop där nederbörden överstiger 1000 millimeter och om spridningskostnaden för flytgödseln är 20 kronor per kubikmeter.
• Processa och flytta på gödseln. Redan år 2011 fanns 443 gårdsanläggningar på grisgårdar för att processa gödsel. Den vanligaste tekniken bygger på den så kallade aktivt-slam-tekniken. I första steget sker en mekanisk separering i fast och flytande fas. Därefter denitrifieras cirka 70 procent av kvävet i vätskefasen till ofarlig kvävgas, ungefär som i ett kommunalt reningsverk. Utöver detta finns cirka 30 biogasanläggningar som använder stallgödsel.
• Odla fånggrödor. År 2010 odlade 58 procent av gårdarna i Bretagne fånggrödor jämfört med 17 procent i resten av Frankrike. Från 2016 kommer det att vara förbjudet att avdöda fånggröda kemiskt. Fånggrödan kommer då att behöva bearbetas ihjäl, vilket stimulerar kvävefrigörelsen i marken vilket då blir lite motsägelsefullt.
• Direktsådd. Direktsådd minskar behovet av jordbearbetning och det minskar kvävefrigörelsen. Nästan allt vete som sås efter solrosor direktsås redan.

Källa: Resource efficiency in practice. Closing mineral cycles: final report – study. Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö, 2016.