Stor satsning på att surgöra flytgödsel

EU satsar på att öka kunskapen om nyttan med att surgöra flytgödsel. Tekniken har använts länge i Danmark, men nu ska demospridare placeras i fler länder runt Östersjön. Lägre ammoniakavgång, högre kväveutnyttjande och högre skörd är fördelarna.

Nu pågår ett stort EU-finansierat internationellt projekt för att sprida kunskapen om surgörning av flytgödsel. Att surgöra gödsel gör att ammoniakavgången kan minskas betydligt.

Tajmingen är bra då EU i december beslutade om det så kallade takdirektivet (EU:s direktiv för utsläpp av luftföroreningar) där alla medlemsländer fått ett tak för hur mycket ammoniak som får släppas ut. Ammoniak kommer nästan uteslutande från djurhållning och stallgödsel.

Dessutom beslutade EU ungefär samtidigt om ett annat direktiv kring utsläpp av ammoniak, industriutsläppsdirektivet (IED), som berör gårdar med grisar och fjäderfä. Där finns surgörning med som en av flera BAT (best available techniques, bästa tillgängliga teknik).

Stor erfarenhet i Danmark

I Danmark har tekniken använts länge och redan 2002 påbörjades försök. Idag finns stor erfarenhet och 18 procent av flytgödseln i landet surgörs. De danska försöken visar att avgången av ammoniak minskar med 40-70 procent. Istället för att läcka till luften och orsaka försurning och övergödning i sjöar och hav kommer kvävet grödan tillgodo och har visat sig öka spannmålsskördar med 110-270 kg per hektar.

Det finns sex godkända tekniker för surgörning i Danmark. Två av dem är för surgörning i stallet, två för surgörning i lagringsbehållare och två i fält. Det finns 30 företag som tillhandahåller dessa lösningar till danska lantbrukare.

20 partners runt Östersjön

Med det nya EU-projektet kommer kanske andra länder i Norden och runt Östersjön ikapp Danmark. EU-projektet som koordineras från RISE-enheten Jordbruk och livsmedel (f d JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik) i Sverige kommer hålla på till 2019 och heter Baltic Slurry Acidification. Det har 20 projektpartners och nästan samtliga länder runt Östersjön deltar. Projektet har bland annat som mål att:

• Etablera pilot- och demoanläggningar för surgörning.
• Göra fältförsök för att studera påverkan på skörd och mark.
• Studera om lagstiftningen i de olika länderna kan tillåta tekniken och ta fram rekommendationer.
• Nå ut till lantbrukare och rådgivare med fakta om möjligheterna med surgörning.

Första demo-ekipaget i Sverige

Projektets första demonstration av surgörning i fält kan sedan i somras beskådas hos Bröderna Göranssons maskinstation i Kvidinge i Skåne. De har investerat i den så kallade SyreN-tekniken och kommer använda den både hos kunder och på den egna gården.

Ytterligare tre demo-spridare ska placeras på vanliga gårdar i vardera Tyskland, Lettland och Litauen. Dessutom kommer tre ekipage att finnas på försöksgårdar och användas i vetenskapligt syfte.

Läs mer: Projektet Baltic Slurry Acidification.