Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Hög och snabb fosforgödselverkan av vissa restprodukter

Försöken i början av odlingssäsongen. Foto: Nina Høj Christiansen

Hög och snabb fosforgödselverkan av vissa restprodukter

08 september 2017

En del restprodukter har lika hög fosforverkan som fosfor från mineralgödsel. Det visar ett danskt försök som testade fosforgödselvärdet hos elva restprodukter. Men det är stor variation och en del av produkterna har knappt någon kortsiktig gödselverkan alls.

Hög och snabb fosforgödselverkan av vissa restprodukter

Odlingsförsöken vid skörd. Sandig lera gödslad med struvit (mitten), jämfört med mineralgödsel till vänster och ogödslad kontroll till höger. Foto: Nina Høj Christiansen

I Danmark har ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt just avslutats där syftet var att undersöka gödningsvärdet i ett antal vanliga restprodukter. Genom att känna till gödselverkan bättre var syftet att kunna minska importen av fosfor till Danmark och risken för både under- och överdosering till grödan. Ytterligare ett syfte var att utveckla ett standardiserat sätt att mäta produkters fosforgödselverkan.

Vårkorn som testgröda

Försöket gjordes som ett kärlförsök där vårkorn fick vara testgröda. Tre olika jordar testades som alla hade låg halt av tillgänglig fosfor från början. Varje kärl tillfördes en mängd motsvarande 30 kilo fosfor per hektar. Som jämförelse fanns kärl där motsvarande mängd fosfor med mineralgödsel tillfördes och också kärl där ingen fosfor tillfördes.

Stor variation i gödselverkan

Fosforgödselverkan av de elva testade produkterna beräknades från hur mycket fosfor som vårkornet tagit upp i relation till en responskurva där fosfor med mineralgödsel tillfördes och gavs jämförelsetalet 100. Struvit och halmaska visade höga fosforgödselvärden på cirka 80-135 procent jämfört med mineralgödsel. Kommunalt avloppsslam där aluminium använts som fällningskemikalie hade en högre men mer varierad gödselverkan i det tre jordarna jämfört med slam där järn använts som fällningskemikalie.

Resultaten visar tydligt att flera vanliga restprodukter kan ha en god fosforverkan redan samma år som det gödslas. Det visade sig också att jorden påverkade resultatet. Försöket med sandjord gav generellt lite högre fosforgödselverkan. Sandjorden kom från ett annat ställe än de två andra jordarna som kom från samma plats

Beskriver tabellens innehåll


Sand

Lerig sand

Sandig lera

Struvit

137

116

99

Halmaska

115

83

79

Novogro

96

36

65

Avloppsslam (Al)

88

14

44

Cheminovaslam

62

35

51

Kött- och benmjöl

43

21

24

Pyrolysaska (slam + halm)

35

32

22

Komposterat trädgårds/hushållsavfall

39

27

-5

Avloppsslam (Fe)

24

27

18

Biokol (kött- och benmjöl)

35

3

23

Blöt råfosfat

17

-12

7

Sidan uppdaterades 2017-09-08 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp