Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Kväveförlusterna från fårens djupströbädd varierar

För att undvika kväveförluster är det en fördel om bädden får ligga kvar på stall under sommaren och sprids snarast möjligt efter utkörning, enligt studien. Foto: Carin Clason

Kväveförlusterna från fårens djupströbädd varierar

27 juni 2017

Kväveförlusterna från fårens djupströgödsel blev lägst när bädden fick ligga kvar i stallet under sommaren och sedan spreds utan mellanlagring utomhus. Det visar en studie vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, där fårens djupströgödsel undersöktes under två stallperioder.

Forskarna undersökte även energigräset rörflen som ett alternativ till halm. De tog växtnäringsprover och gjorde temperaturmätningar i djupsströbäddarna vid de två olika lagringsformerna, det vill säga:

1. vid utkörning av ströbädden direkt efter betessläpp för lagring utomhus i cirka fem månader (första året) respektive
2. lagring på stall och sedan utkörning för spridning (andra året).

Studien kompletterades också med prover på djupströgödsel från några fårbesättningar i Skåne och Västerbotten.

Växtnäringsvärden varierar och förbryllar

Analyser togs på bland annat kol/kväve-kvot, totalkväve, ammoniumkväve, totalfosfor och kalium. Värdena från de två försöksåren skiljde sig framförallt för kol/kväve-kvoten som var högst det år som bädden fick ligga kvar i stallet under sommaren (16,9 jämfört med 12,7).

Kol/kväve-kvoten beskriver nedbrytningen och förklarar kväveförlusterna i gödseltyperna. Värdena från gårdarna utanför försöket låg i samklang med de båda försöksåren, men däremot är Jordbruksverkets riktvärden för djupströgödsel eller fårgödsel mycket högre än försöket siffror, enligt ”Rekommendationer för gödsling och kalkning 2017”.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Jordbruksverkets kol/kväve-kvot ligger på 30.

Växtnäringsverkan i fält studerades inte detta försök. Växtnäringsvärdena finns i en tabell i institutionens nyhetsbrevlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Små skillnader mellan rörflen och halm

Skillnaderna i gödselns växtnäringsämnen för halm respektive rörflen redovisades inte i nyhetsbrevet, utan kommenterades med att skillnaderna speglade strömedlens näringsinnehåll. Det gick åt lite mer rörflen än halm och ströbädden var år 2 signifikant tjockare för rörflensboxarna.

Det framgick inga skillnader när det gällde hur strömedlen fungerade i ströbädden, till exempel följde temperaturkurvorna varandra både i ströbädden under stallsäsongen och i lagringen ute, men rörflensbädden hade högre temperatur direkt efter utgödslingen.

Djurens renhet och beteende studerades också och det konstaterades att tackorna i halmboxarna var mer villiga att äta av strömedlet när det var nyströat.

Då halm under vissa år kan vara dyrt och svårt att få tag i, är det positivt att skillnaderna var små mellan halm och rörflen.

Sidan uppdaterades 2017-06-27 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp